Fåglar (Aves) är biologiskt en klass i djurriket - "tvåbenta, jämnvarma (endoderma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar". Det finns idag mer än 10.000 arter. Fåglar delas in i två grupper. 
  • Paleognata fåglar (Palaeognathae) är de mest ursprungliga fåglarna. De är markbundna med dåligt utvecklade vingar som indelas i åtta ordningar varav 5 med levande arter - Strutsfåglar (läs mer > Struts), Kivifåglar (Nya Zeeland) Kasuarfåglar (strutsliknande), Tinamofåglar (Central-/ Sydamerika), Nandufåglar (Sydamerika) och tre utdöda ordningar - Moafåglar, Lithornnithiformes och Aepyornithiformes.
  • Neognata fåglar (Neognathae) är alla andra (flygande) fåglar, det vill säga nästan alla fåglar. De delas in i 32 ordningar (se nedan) varav främst andfåglar och hönsfåglar är intressanta i matsammanhang. Läs mer > Ätbara fåglar.
Ordningar i infraklass Neognata fåglar:

· Andfåglar (Anseriformes)

· Hönsfåglar (Galliformes)

· Lomfåglar (Gaviiformes)

· Doppingfåglar (Podicipediformes)

· Flamingofåglar (Phoenicopteriformes)

· Pingvinfåglar (Sphenisciformes)

· Petrellfåglar (Procellariiformes)

· Tropikfåglar (Phaethontiformes)

· Sulfåglar (Suliformes)

· Pelikanfåglar (Pelecaniformes)

· Storkfåglar (Ciconiiformes)

· Hökfåglar (Accipitriformes)

· Trappfåglar (Otidiformes)

· Duvrallar (Mesitornithiformes)

· Solrallfåglar (Eurypygiformes)

· Tran- och rallfåglar (Gruiformes)

· Vadarfåglar (Charadriiformes)

· Flyghöns (Pterocliformes)

· Duvfåglar (Columbiformes)

· Gökfåglar (Cuculiformes)

· Ugglor (Strigiformes)

· Skärrfåglar (Caprimulgiformes)

· Seglarfåglar (Apodiformes)

· Musfåglar (Coliiformes)

· Trogoner (Trogoniformes)

· Praktfåglar (Coraciiformes)

· Jakamarfåglar (Galbuliformes)

· Hackspettartade fåglar (Piciformes)

· Seriemor (Cariamiformes)

· Falkfåglar (Falconiformes)

· Papegojfåglar (Psittaciformes)

· Tättingar (Passeriformes)

© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-01

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj