Svensk kokkonst

Fotograf/bild: Petter Thoen, Kunskapskokboken

Svensk kokkonst

(Svensk kokkonst, klassisk svensk husmanskost, det svenska köket)

Engelsk översättning Swedish cuisine

Fransk översättning Cuisine suédoise

Italiensk översättning Cucina svedese

Tysk översättning Schwedische Küche

Spansk översättning Cocina sueca

Det svenska köket: Fram till mitten av 1800-talet lagades nästan all mat över öppen eld, vilket starkt begränsade variationsmöjligheterna. Den breda allmänheten hade dessförinnan bara tillgång till en stor gryta över elden. I den kokades gröt, liksom fisk, kött och korv blandat med grönsaker och rotfrukter. Sålunda har får i kål och ärter med fläsk gamla anor. Bröd bakades på hällen framför elden.  

1800-talets andra hälft: På landsbygden levde ännu det gamla allmogeköket med sina viktiga spannmålsrätter som vällingar, gröt, bröd, öl och svagdricka. Däremot förändrades hushållningen i städerna hos den växande borgerligheten, mycket tack vare järnspisens införande. Måltiden baserades i hög grad på konserverade råvaror som mestadels förvarades i skafferiet. Det tog lång tid att laga mat och måltiden måste förberedas i god tid ofta flera dagar i förväg. Saltade varor behövde saltas ur och torkade varor behövde blötläggas innan de kunde tillagas. Till fest kunde färskt kött eller fisk förekomma. Färska grönsaker var en sällsynthet, oftast var de inlagda i den mån de åts alls. Vid fina borgerliga måltider serverades menyer enligt det höga franska kökets ordning med upp till 14 rätter som var den bortre gränsen för hur stor en måltid kunde vara. Till varje rätt serverades ett särskilt vin, gärna i ett för vinet särskilt avsett glas varför bordet ofta var helt belamrat med bestick och glas. Se film via länk nedan > Historieätarna 1800-talet, Oscarianska tiden.

1900-talet kan delas in i tre kulinariska perioder. 1900-1945, 1945-1960 och 1960-2000.
To be done


Tysk inspiration
: Det gamla svenska köket sammanfattat i begreppet "husmanskost" har sitt ursprung från främst Tyskland. Såväl köttbullar som rulader. Svensk charkproduktion är i grunden tysk. Till och med kräftätandet och våra folkdräkter är tyskinspirerat. Viss influens även från öster. Det moderna svenska köket tar sin börjar under 1940-talet med källarmästaren Tore Wretman (se dito), som tillsammans med mästerkocken Werner Vögeli (se dito) inför det franska köket på allvar i Sverige och som dessutom återupplivar grunderna och finesserna i den svenska husmanskosten. Herrarna satte igång en utveckling som omvandlat en tidigare bedrövlig svensk restaurangnäring till en elit som står sig väl i dagens internationella konkurrens. Läs mer > Tysk kokkonst.

Folkbildning: De mest betydelsefulla kokböckerna genom århundradena i Sverige har varit följande. På 1700-talet var det Anna Christina Cajsa Wargs "Hjelpreda i hushållningen". På 1800-talet Carolina Weltzins "Ny kokbok 1804", Margaretha Nylanders "Handbok wid den nu brukliga finare matlagningen 1822" och Charles Emil Hagdahls "Kokkonsten som vetenskap och konst 1879". På 1900- talet först "Prinsessornas kokbok" som utkom 1929, följt av "Stora kokboken 1940" och störst av dem alla KF:s Vår Kokbok från 1953 som sålts i över 2,3 miljoner exemplar! På 2000-talet Kunskapskokboken? Läs mer, via länkar nedan och > Kockböcker, matlagning.

Restaurangnäringen har varit ett kulinariskt u-land fram till mitten av 1900-talet och kock var ett lågstatusyrke. Då trädde Tore Wretman (se dito) in på scenen, hämtade hem fransk kokkonst och satte igång en revolution inom näringen. Närmare millenniumskiftet började det bli lönsamt och status att vara krögare och kock. Svensken är ambitiös och trendkänslig så antalet utmärkta kockar ökade snabbt. Man gick från lågstatus till högstatus och  många har fått stjärnstatus. Med rätta! Christer Lingström (se dito) med Edsbacka Krog fick två stjärnor i Guide Mickelin. Många svenska kockar tillhör numera de bästa i världen och utmärker sig väl i kock-VM (läs mer > Paul Bocuse).

Det traditionella svenska köket kännetecknas av svensk husmanskost, fisk- och vilträtter. Trots vad som sagts ovan är dessa rätter av god kvalitet och välsmakande. Sådan mat var man duktig på att laga förr både på slott och koja och fortfarande på landsbygden. Det är framförallt i städerna som matlagningskunnandet gått ner till sin bottennivå på 1960-talet, varefter en gradvis förbättring skett.

Husmanskost är enkel men god hemlagad vardagsmat. Begreppet härstammar från äldre tiders markegångstaxor i Sverige, som reglerade priserna på gästgiferier. Nedan redovisas den husmanskost som finns på denna hemsida (se respektive recept, eller receptgrupp > Svensk mat, husmanskost).

Klassiska sill och smårätter:

  • Inlagd löksill
  • Sillbullar med korintsås
  • Ättiksströmming
  • Gubbröra
  • Solöga/fågelbo
  • Sillsallad
  • Surströmmingsklämma
  • Flatål med äggula och gräslök
  • Äggröra med ål, lax eller böckling

Klassiska soppor:

  • Svensk ärtsoppa med fläsk
  • Nikkaluktasoppa
  • Klassisk köttsoppa
  • Potatis- och rotfruktssoppa
  • Klassisk svensk grönsakssoppa
  • Nässelsoppa
  • Oxsvanssoppa
  • Dopp i grytan

Klassiska potatisrätter:

  • Rårakor med fläsk och lingon
  • Raggmunk med lingon och fläsk
  • Potatisplättar med fläsk och lingon
  • Ölandskroppkakor
  • Smålandskroppkakor
  • Pitepalt eller flatpalt
  • Janssons frestelse

Klassiska fiskrätter:

  • Stekt salt sill med löksås
  • Torsk med äggsås
  • Panerad strömming helt enkelt
  • Sotare i panna
  • Fyllda strömmingsflundror
  • Ansjovisströmming
  • Pepparrotsgädda
  • Stekt abborre helt enkelt
  • Laxpudding med skirat smör
  • Kall inkokt lax
  • Rimmad lax med dillstuvad potatis
  • Torskfilé med ägg och ärter i smörsås
  • Gratinerad torskhuvud eller torsknackar
  • Lutfisk

Klassiska kötträtter:

  • Klassisk kokt tunga med mos
  • Stekt fläsk med löksås
  • Pepparrotskött på högrev
  • Kalvlägg med rotmos
  • Isterband med dillstuvad potatis
  • Stångkorv special
  • Slottsstek
  • Fläsklägg med rotmos
  • Porterstek
  • Halstrad lövbiff
  • Kalmarlåda med skånsk potatis
  • Bräckt skinka med ägg och skånsk potatis
  • Pytt i panna
  • Kalops
  • Pepparrotskött
  • Får i kål
  • Sjömansbiff
  • Biff med lök
  • Klassiska oxrulader med saltgurka
  • Grisfötter aladåb
  • Panerade stekta grisfötter
  • Fläskkorv, julkorv, värmlandskorv eller grynkorv med rotmos
  • Stek fläskkorv med senapspotatis
  • Ostgratinerad falukorv med potatismos
  • Fin kalvsylta
  • Pressylta 

Klassiska färsrätter:

  • Biff à la Lindström
  • Svenska kåldolmar
  • Köttfärslimpa
  • Köttbullar med potatismos och gräddsås
  • Kålpudding
  • Pannbiff med lök
  • Gammaldags pannbiff

Övriga klassiska maträtter:

  • Bruna bönor med fläsk
  • Fläskpannkaka med lingon
  • Stekt blodpudding med fläsk och lingon
  • Pannkakor med sylt och grädde
  • Nyponsoppa

Klassisk gröt:

  • Mannagrynsgröt, mannagrynspudding
  • Havregrynsgröt
  • Risgrynsgröt
  • Sjuskinnsgröt
  • Grahamsgröt
  • Flötgröt
  • Korngrynsgröt
  • Potatisgröt
  • Slätgröt
  • Smörgröt
  • Vattgröt
  • Nävgröt, motti

© Kunskapskokboken. Reviderat 2019-05

Läs mer

Tore Wretman 1916–2003

Anna-Britt Agnsäter 1915-2006

Paul Bocuse 1926-2018

Christer Lingström

Werner Vögeli 1930-2007

Tysk kokkonst

Östeuropeisk kokkonst }

Fransk kokkonst

Kokböcker, matlagning

Anna Christina Cajsa Warg 1703-1769

Jules Gouffé 1807-1877

Prinsessornas kokbok

Vårt Hems Stora Kokbok

Vår kokbok, COOP

Rutiga kokboken, ICA

Film: Historieätarna 1500-talet, Vasatiden

Film: Historieätarna 1600-talet, Stormaktstiden

Film: Historieätarna 1700-talet, Frihetstiden

Film: Historieätarna 1800-talet, Oscarianska tiden

Film: Historieätarna 1809-1844, Romantiken

Film: Historieätarna Beredskapstiden, under Andra Världskriget

Film: Historieätarna 1920-talet, Efterkrigstiden

Film: Historieätarna 1960-tal

Film: Historieätarna 1970-talet

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj