Om matlagning

Fotograf/bild: Martin Hanner, Spisa.nu ¤

Om matlagning

(Om tillagning, matlagare, vardagskock, talangkock, mästerkock, stjärnkock)

Laga mat innebär att bereda eller tillreda råvaror till en maträtt.  Enligt Svenska Akademien är matlagning = färdigställa mat. Vanligen avses att tillföra matvaror värme genom kokning eller stekning på något sätt, även om tillredning av en sallad också är en form av matlagning. Uppvärmning av mat innebär att bakterier och parasiter dödas, hållbarheten förlängs, matvarorna blir mer lättsmälta och inte minst, värme är en smakförbättrare. Bröd är också mat, men brukar inte avses när man talar om matlagning (läs mer > Om matbröd; och > Om bakverk, finbröd). Läs mer om värmekällor > Om värme.

Om tillagning: Mat tillagas för att förbättra ätegenskaperna och smaken. Tillagning gör det lättare för kroppen att tillgodogöra sig näringsämnena, till exempel stärkelsen i potatis. Växter som innehåller giftiga ämnen urlakas eller bryts ned. Matens hållbarhet ökar också genom att eventuella mikroorganismer dödas. Nyttiga ämnen kan gå förlorade vid tillagning, till exempel vattenlösliga vitaminer (läs mer > Vitaminförluster). Skadliga ämnen kan bildas, till exempelvis vid stekning och rökning (läs mer > Giftig tillagning).

Matlagare är vi alla av nödvändighet eller med glädje. Kock är man inte i första taget, för det fordras erfarenhet och kunskap. De flesta blir goda vardagskockar efter en längre tids praktiserande. Vissa behöver recept som stöd, andra lagar på måfå. En talangkock kan laga god mat utan recept utifrån de råvaror som råkar finnas tillgängliga. För att bli en mästerkock fordras talang, idérikedom, djup kunskap om matlagning och varor, samt ett utmärkt lukt- och smaksinne. De är få och blir ofta stjärnkockar med olika utmärkelser. Kockskolan bidrar med kunskap, talang svarar du själv för.


TILLAGNINGSSÄTT

Koka mat kan man göra på följande sätt.

  1. Ångkoka ovanför vätska. Läs mer > ånga, ångkoka. Även > Ångkokare.
  2. Pochera i sjudande vätska. Läs mer > pochera.
  3. Koka eller stormkoka i vätska. Läs mer > Om kokning, bräsering. Även > Stormkoka.
  4. Koka i avsvalnande vätska. Läs mer > Koka i avsvalnande vatten.
  5. Koka i vattenbad, varan har inte direktkontakt med kokvattnet. Läs mer > Koka i vattenbad.
  6. Tryckkoka i tillslutet kärl med förhöjt tryck. Läs mer > Tryckkoka.
  7. Vakuumkoka (sousvide), varan ligger i lufttömd påse. Läs mer > Vakuumkoka.
  8. Skålla och förvälla, dvs hastigt avkok. Läs mer > skålla. Även > förvälla, blanchera.

Steka mat kan man göra på följande sätt.

  1. Steka i panna eller wokpanna. Läs mer > Om pannstekning. Även > Om wokning.
  2. Bräsera i gryta eller stekkastrull (steka + koka). Läs mer > Om kokning, bräsering.
  3. Grilla och halstra. Läs mer > Om grillning, halsring.
  4. Fritera i olja. Läs mer > Om fritering.

Andra "tillagningsmetoder":

  1. Salta, rimma. Läs mer > Om salta, sockra, syra, grava, möra.
  2. Sockra. Läs mer > enligt ovan.
  3. Surgöra, Läs mer > enligt ovan.
  4. Grava. Läs mer > enligt ovan.
  5. Marinera. Läs mer > Om marinering, inläggning.
  6. Torka. Läs mer > Om torkning, rökning.
  7. Röka. Läs mer > Om torkning, rökning.

Detta är egentligen gamla metoder för att konservera mat. Numera har vi bättre alternativ för att bevara mat, men vi har också lärt oss att uppskatta den "konserverade" maten, varför vi tillreder maten på detta sätt i avsikt att direktkonsumera.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-03

Läs mer

Om kokning, bräsering

Om stekning

Om ugnslagning

Om salta, sockra, syra, grava, möra

Om inläggning, marinering, macerering ¤

Om torkning, rökning

Om konservering

Spisar, hällar

Ugnar

Utegrillar

ånga, ångkoka ¤

Ångkokare

pochera

stormkoka, reducera

tryckkoka

koka i avsvalnande vatten

värma i vattenbad

vakuumkoka

skålla

förvälla, blanchera

Om pannstekning

Om wokning

Om grillning, halstring

Om fritering

Vitaminförluster

Giftig tillagning

Om värmekällor

Matbrödhistoria

Om bakverk, finbröd

Film: 27 olika matrix

Lägg in en kommentar.
Antal kommentarer: 0 Visa Dölj