Fiskar matbiologi

Fiskar matbiologi

(fiskar 1. käklösa fiskar, käkförsedda fiskar 2. benfiskar, broskfiskar 3. lobfeniga fiskar, strålfeniga fiskar)

Latin: Pisces 1. Agnatha, Gnathostomata 2. Osteichthyes, Chondrichthyes 3. Sarcopterygii, Actinopterygii

Engelsk översättning fishes 1. jawless fishes, jawed fishes 2. bony fishes, cartilaginous fishes 3. lobe-finned fishes, ray-finned fishes

Fransk översättning poissons 1. poissons sans mâchoires, poissons à mâchoires 2. poissons osseux, poissons cartilagineux 3. sarcoptérygiens, actinoptérygiens

Italiensk översättning pesci 1. agnati, pesci con mandibola 2. pesci ossei, pesci cartilaginei 3. sarcopterigi, attinopterigi

Tysk översättning Fische 1. Kieferlose Fische, Kieferfische 2. Knochenfische, Knorpelfische 3. Fleischflosser, Strahlenflosser

Spansk översättning peces 1. agnatos, peces mandíbula 2. osteíctios, condrictios 3. sarcopterigios, actinopterigios

Fiskar (Pisces) är biologiskt vattenlevande djur med fenor tillhörande understam ryggradsdjur även kallat vertebrater (latin Vertebrata). Det finns 30.000 kända fiskarter varav cirka 500 används som människoföda. Fiskars biologi är komplicerad, här särredovisas det som främst är intressanta som människoföda (blåmarkerade i bilden ovan). Fiskar delas in i käklösa och käkförsedda fiskar, varvid de käkförsedda är de ur matsynpunkt intressanta. Käkförsedda delas i sin tur in i benfiskar som omfattar det vi till vardags kallar fisk, broskfiskar som omfattar hajar, rockor och helhuvudfiskar, samt pansarfiskar som är en utdöd fiskgrupp. Benfiskar är av två slag, dels lobfeniga som är ointressanta ur matsynpunkt, dels strålfeniga som omfattar 98% av de arter vi äter.

  1. Käklösa och käkförsedda fiskar (Agnatha, Gnathostomata): Käklösa fiskar uppträdde på jorden för över 500 miljoner år sedan. De saknar tänder eller käkar som de käkförsedda har. De flesta har sedan dess konkurrerats ut, kvar finns så kallade Rundmunnar med två ordningar benämnda Nejonögon och Pirålar (se respektive). Käkförsedda fiskar delas in i benfiskar, broskfiskar och pansarhajar, varav den sistnämnda gruppen är utdöd. 
  2. Benfiskar och broskfiskar (Osteichthyes, Chondrichthyes): Benfiskar har starkt förbenat skelett vilket gäller för de flesta fiskar. Broskfiskar är primitiva fiskar som saknar benbildning och omfattar hajar, rockor och helhuvudfiskar. Den sistnämnda gruppen saknar betydelse som mänsklig föda. Benfiskar delas in i lobfeniga och strålfeniga fiskar. 
  3. Lobfeniga (köttfeniga) och strålfeniga fiskar (Sarcopterygii, Actinopterygii): Lobfeniga fiskar är förhistoriska fiskar med köttiga flikiga fenor förenade vid kroppen av ett enda ben. Loberna antyder fiskarnas övergång från vatten till landliv och utvecklingen av landlevande djur. De flesta lobfeniga fiskar är utdöda, nu levande finns en handfull arter bland annat lungfiskar som är ointressanta ur matsynpunkt. Strålfeniga fiskar är den mångfald fiskar som numer förekommer i våra marina miljöer (se nedan).      

STRÅLFENIGA FISKAR

Strålfeniga fiskar har starkt varierande utseende, men gemensamt för dem är deras fenor som består av hårda spetsiga ben (strålar) täckta av ett hudnät, vilket skiljer dem från de lobfeniga som har köttigare lober. Strålfeniga fiskar utgör 98% av alla fiskarter. De delas in i mer än 100 ordningar varav många är utdöda grupper. De 10-talet väsentliga ordningarna ur matsynpunkt framgår på sida > Om fiskar.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2023-10