(tigerräkor 1. Svart tigerräka 2. Grön tigerräka 3. Brun tigerräka 4. Japansk tigerräka)
Latin: Penaeus 1. Penaeus monodon 2. Penaeus semisulcatus 3. Penaeus esculentus 4. Marsupenaeus japonicus
tiger prawns 1. Giant Black Tiger Prawn 2. Green Tiger Prawn 3. Brown Tiger Prawn 4. Kuruma prawn
crevette tigrées 1. Crevette géante tigrée 2. 2. Crevette tigrée verte 3. Crevette tigrée brune
gamberi tigre 1. gambero gigante indopacificoi 2. gamberi tigre verdi 3. mazzancolla indopacifica, tigre marroni
Tigergarnelen 1. Schwarze Tigergarnele 2. Grüne Tigergarnele 3. Braune Tigergarnele
langostinos tigre 1. Langostino tigre negro 2. Langostino tigre verde 3. Langostino tigre marrón
Tigerräkor är biologiskt ett släkte jätteräkor inom ordning Tiofotade kräftdjur. Begreppen tiger och jätte används förr synonymt om stora räkor. Kunskapskokboken använder begreppet "tigerräkor" om arterna i släktet och "jätteräkor" som ett allmänt begrepp för extra stora räkor med en maxlängd på minst 15 cm (utdragen). Står det tigerräkor i ett recept går det lika bra med annan jätteräka vise versa (läs mer > Räkor, jätteräkor). Se recept, klicka på recept till höger om bilden.
Varianter: Tidigare bestod släktet av 30 arter, varav 27 omklassificerats till nybildade släkten. 14 till släkte Farfantepenaeus (läs mer > Bruna jätteräkor), 5 till släkte Litopenaeus (läs mer > Vita räkor, Vannamei), 7 stycken till släkte Melicertus (läs mer > Kungsräkor) och 1 (art Kuruma) till släkte Marsupenaeus. Den sistnämna är mycket lik brun tigerräka varför vi valt att presentera den i detta avsnitt.
Sverige: Tigerräkor gjorde sin entré i svenska butiker i slutet av 1900-talet. Dessförinnan förekom gambas och scampi till och från i butik. På grund av utrotningshot och miljöproblem har andra jätteräkor särskilt arten Vannamei blivit vanligast i svenska butiker numera. Läs mer > Vita jätteräkor, Vannamei.
Hälsa: Räkor är liksom andra skaldjur generellt hälsosam, mager föda (111 Kcal/100g). Odlade räkor utsätts dock för stora mängder föroreningar och antibiotika. Vildfångade är att föredra framför odlade.
Fiske, odling, miljö: Tigerräkor säljs vildfångade och odlade. De vilda fiskas med bottentrål som skadar bottnarna och bottenlevande organismer. Bifångster av sköldpaddor och andra djur är också hög. Utfiskning sker bland annat utanför Afrikas Atlantkust vilket medför att lokalbefolkningen fått försämrade levnadsvillkor. Odling sker till exempel i mangroveträsk som skyddar kust och risodlingar. Dammarna blir fort förorenade och hotar miljön. Tigerräkor är mer svårodlade än andra jätteräkor och känsliga för virus. Ynglens överlevnad är låg (20-30%). De utsätts för antibiotika och lever ofta i förorenade miljöer av kemikalier. Märkning och information av tropiska räkor är ofta bristfällig (läs mer > Odlade räkor).
WWF rekommendation: Köp generellt inte tropiska tigerräkor. Fråga i stället efter certifierade jätteräkor.
SÅ ANVÄNDS TROPISKA JÄTTERÄKOR
Tigerräkor används ofta i asiatiska rätter. Räkorna är goda i sallader, soppor, grytor, eller stekta, grillade, wokade och friterade. Råa räkor är svåra att skala, utan behöver först tillagas. Tillagas kort stund, längre tid ger gummiartad konsistens. Se recept, klicka på "recept" under bilden ovan.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-02