Nätfiske

(nät, garn, sköt, skötar, garnfiske, spöknät, sättnät, sättgarn, flytnät, flytgarn, drivnät, drivgarn, staknät, stakgarn, stånggarn, stakgård, gistvall, gista, gistor, ishäst, rackhäst, näthäst, isbjörn)

Nätfiske även kallat garnfiske sker med "insnärjningsnät" där fisken fastnar i näten. Trål, vad eller andra "instängningsredskap" räknad med andra ord inte som nätfiske (läs mer > Om fiskemetoder). Nätmaskorna (hålen) skall vara lagom stora så att fiskhuvudet nätt och jämnt går igenom men inte resten av kroppen, varvid fisken fastnar. Storleken på maskorna varierar beroende på vilken fisk som man vill fånga. På nätens övre kant finns små flöten och i underkant sitter små tyngder, vilket gör att näten hålls upprätta i vattnet. Näten står antingen på botten eller flyter under ytan (se nedan). Nätfiske bedrivs av både yrkes- och fritidsfiskare året runt i såväl söt- som saltvatten.

Yrkesmässigt nätfiske: Vid yrkesmässigt nätfiske sätts oftast många sammanbundna nät ut, vilka då bildar en länk. Denna skall vara märkt med flaggor dagtid och i vissa fall med ljus nattetid. Ibland även med radarreflektorer. Ett intensivt nätfiske efter sill (strömming) pågår tidvis utanför de svenska kusterna. I Bottenviken fiskas siklöja med nät, särskilt under hösten när siklöjan har rom. Ett omfattande nätfiske förekommer också i västerhavet, då av makrill, torsk, lyrtorsk och vissa plattfiskar. Källa: NE

Nät & garn: Namnet "nät" för att de sammanbundna trådarna bildar ett nätmönster. "Garn" är en äldre beteckning för nät. Förr gjordes fisknät av textilfibrer (spunnen hampa och lin, senare ersatt av bommull), därav namnet garn. Numera tillverkas nät oftast av syntetiskt material (nylon).

Sättnät (sättgarn) är nät som står rakt upp från botten. De förankras vanligen med en sten i vardera änden av näten. Ett flöte markerar var slutet på nätet befinner sig.
Flytnät (flytgarn) är nät där flytkraften i redskapet är större än sjunkkraften. Det lägger sig i ytan med överkanten och hänger rakt ner i vattnet. Används bland annat för fiske av lax och makrill.
Drivnät (drivgarn) är fisknät som driver fritt i vattnet, vanligen fästad vid båt som också driver. Metoden används mest vid ythavsfiske av sill och makrill. Nät sammankopplas, vilka kan vara kilometerlånga. Mellan näten fästs flöten som håller upp näten nära ytan. Garnen sätts ut vid solnedgång och dras in vid midnatt.
Sköt (skötar) är ett gammalt namn på ett finmaskigt, större fisknät avsedd för fångst av strömming, skarpsill och siklöja, ofta använt som drivgarn.
Staknät (stakgarn, stånggarn) är en gammal form av fångstredskap som används vid så kallad stakgårdsfiske. Stake = lång, smal, rak påle, ofta spetsad i ena änden. Med hjälp av sådana pålar och vidjor bygger man ett tätt stängsel (staknät). Flera staknät byggs samman till en stakgård. Användes till exempel för att fånga eller hindra lax i strömmande vatten. På land finns staknät/stakgård kallat gärdsgård.

Gistvall (gista nät) är en öppen plats avsedd för att hänga upp nät, not och andra fångsredskap för rensning och torkning. Näten hängs upp på stolpar med krokar, förr på gistor (= pålar med klykor). Gistgården anlades nära bryggan och helst på plan större gräsyta så att näten inte fastnade på något i marken. Att gista nät avser att hänga upp och torka nät.

Ishäst (rackhäst, näthäst, isbjörn) med lina är ett finurligt gammalt redskap som används vid vinterfiske för att dra en lina under isen mellan två hål. Ishästen (plankan) stoppas ner i det första hålet. Genom att dra i den tillhörande linan så arbetar sig hästen framåt under isen till nästa hål med hjälp av piggar som finns på hästens ovansida. Linan används sedan för att lägga ut fiskenät under isen. Förr förekom att man drog not under isen (läs mer > Trål, vad och håv).

Miljö: Moderna syntetiska fiskenät som förloras i vattnet skapar stora miljöproblem i onödan. Det tar lång tid för dessa att brytas ner av naturen. Garnnät förstörs ganska fort. I näten fastnar fiskar, fåglar, sälar, sköldpaddor och annat, vilka svälter eller kvävs till döds. Sådana nät kallas ibland för spöknät.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2014-07