(måltid 1. frukost, morgonmål, förstärkt frukost, andra frukosten 2. lunch, huvudmål, dagvard, affärslunch 3. frunch, brunch, 4. mellanmål, förmiddagskaffe, eftermiddagskaffe, 5. middag, kvällsvard 6. supé, aftonmål, kvällsmat, nattvard 7. vickning, nattmacka, nattsmörgås 8. matsäck, matlåda, färdkost, picknick)
meal 1 breakfast 2 lunch 3 brunch 4 snack, coffee break 5 dinner 6 supper 7 ? 8 packed lunch
repas 1 petit déjeuner 2 déjeuner 3 brunch 4 goûter, casse-croûte 5 dîner 6 repas du soir, souper 8 panier-repas
pasto 1 colazione 2 pranzo 3 brunch 4 spuntino 5 cena 6 cena 7 ? 8 pranzo al sacco
Mahlzeit 1 Frühstück 2 Mittagessen 3 Brunch 4 Imbiss 5 Abendessen 6 Souper 7 Nachtimbiss 8 Proviant
comida 1 desayuno 2 almuerzo 3 brunch 4 merienda 5 cena 6 cena 7 ? 8 picnic?
Måltid (fr. repas) är olika tillfällen under dygnet då människor äter mat tillsammans. Måltider indelas traditionellt i huvudmål och mellanmål. Som huvudmål räknas främst en större måltid mitt på dagen (lunch) och en kvällsmåltid (middag). Numera räknas också frukosten som huvudmål. Mellanmål kan vara ett gemensamt förmiddagskaffe eller eftermiddagsté ("afternoon tea"). Mellanmål kallas också något man på egen hand snabbt stoppar i munnen (snabbmål) för att stilla sin hunger, ibland benämnt snacks. Det finns andra gemensamma måltider som brunch, vickning, picknick med flera (se nedan).
Historia: På vikingatiden och äldre medeltid åt man tillsammans dagvard (morgonmål) och nattvard (kvällsmåltid). Under senmedeltiden senarelades dagvarden av religiösa skäl, för att man på morgon och förmiddag skulle fasta. Därefter intogs en middagsmåltid (= mitt-på-dagen). På 1400-talet blir dagvard en lättare förmiddagsmål och nattvarden döps om till kvällsvard eller aftonmål. Ordet "frokost" förekom i slutet av 1400-talet, men avsåg då "den måltid på vilken en i skrået nyupptagen mästare bör bjuda sina äldre kolleger". Under 1500- och 1600-talen åt man middag kring klockan 12 och på kvällen aftonvard, dels en tidig aftonvard, dels en senare kvällsvard eller kvällsmat.
På 1600-talet förekom att överklassen åt en tidig "frokost". Under 1700-talet var det fint bland överklassen att förskjuta måltiderna till allt senare tidpunkter. Förmiddagen tillbringades i sängen, frukosten åts kring 12-slaget och kvällsmåltiden som också kallades supé kunde förläggas till efter midnatt. I Danmark äter man fortfarande frukost (= lunch) kring 12-slaget och i svenska skolar talar man än idag om frukostrast = lunchrast. Även "middag" kan fortfarande avse mitt-på-dagen-måltiden (dvs = lunch) främst i Sydsverige, liksom att "middagstid" brukar avse runt 12-snåret. Måltidsvanorna förr gällde i första hand de högre stånden. För bondebefolkningen gällde, särskilt under bondeårets mest arbetsamma perioder, ett tidigt inmundigande av en bit bröd och en sup, medan en mer substantiell frukost, ofta med sill och bröd, åts längre fram på förmiddagen. För övrigt har det funnits och finns lokala benämningar på olika måltider.
Speciella måltiderformer är bland annat buffé och smörgåsbord (se > buffé) och bankett (se > Fest & bankett).
Måltidskomposition: En måltid kan bestå av flera maträtter som förrätt, huvudrätt och efterrätt. Läs mer > Maträtter.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-01