Om kroppkakor, palt och kams

Om kroppkakor, palt och kams

(ölandskroppkakor, öländska kroppkakor, blekingekroppkakor, gotlandskroppkakor, smålandskroppkakor, småländska kroppkakor, vita kroppkakor, potatispalt, pitepalt, mjölpalt, blodpalt, leverpalt, njurpalt, paltkoma, flatkams, feitkams, skedkams, klabbe, klubb, raspeball)

Kroppkakor, palt och kams är husmankost från förr, kokta bollar av kokt eller råriven potatis blandat med mjöl. ( norrländsk bygdemål "palt" =  större klimp, rundad bit, kams = klimp, mjölpalt). De kan serveras till soppa, men äts mest som egen maträtt kokt eller stekt. Utan fyllning var det förr fattigmansmat och med fyllning festmat för enkelt folk. Degklumparna kan vara fyllda med fläsk, kött, lök och annat. Härkomst från Tyskland-Österrike där de benämns Klösse eller Knödel (läs mer > Klimp & knödel). Man hittar en stor mängd liknade rätter i de flesta väst- och östeuropeiska länder samt i Nordamerika.
  1. Kroppkakor är degbullar av potatis och mjöl från sydöstra Sverige. Det sägs att kroppkakan uppfanns på Öland. Kanske var de först i Sverige, men ursprunget kommer från Nordtyskland (modell Thüringer Klösse). Kroppkakor kokas och kan ätas på klassiskt vis med gräddmjölk och lingonsylt, eller med skirat smör och lingonsylt. Redan kokta kroppkakor kan med fördel halveras och stekas i panna. På Gotland serveras de traditionellt med speciell béchamelsås. Benämningen "kropp" kan härröra från fornsvenskans "kropper" = körtelsvulst (struma).

    Ölandskroppkakor består mestadels av rå potatis plus en mindre del kokt, som blandas med vetemjöl. De fylls med tärnad fläsk och lök, som kryddas med kryddpeppar (se recept, läs mer > Så tillagas kroppkakor, palt o.d). Den råa potatisen ger grå ton åt bullarna. De äts nykokta, uppvärmda, eller halverade och stekta. Enligt entusiasterna närsomhelst, även kalla. De serveras traditionellt på det öländska julbordet och till Vårfrudagen (läs mer > Våffeldagen). Vid så fina högtider är det (var det) tänkbart att fläskfyllningen byts ut mot rökt gåsbröst.

    Smålandskroppkakor (vita kroppkakor) tillagas av kokt potatis blandat med vetemjöl, ägg och salt. Liksom för ölandskroppkakor fylls de småländska med tärnad fläsk och lök som kryddas med kryddpeppar (se recept). De äts nykokta, uppvärmda, eller halverade och stekta. De kroppkakor som finns i handeln numera är mestadels av denna typ.

    Andra kroppkakor: Det finns många varianter och med varierande fyllning. I stället för fläsk kan fyllningen vara av tärnat sjöfågelkött, lax, stekt strömming eller ål. En "blinning" är en kroppkaka utan fläsk eller lök. I kroppkakor är kryddpeppar typisk, vilket ger karaktäristisk smak.
  2. Palt (potatispalt) är Norrlands svar på Sydsveriges kroppkakor. Till skillnad från dessa tillreds klassisk palt av råriven potatis blandat med kornmjöl, samt fyllning utan lök. Ursprungligen utan vetemjöl då det var svåråtkomligt och dyrt i Norrland, men inkluderat i modern tid (se > Andras recept kroppkakor, palt o.d.). Flatpalt är platt palt utan fyllning. Mjölpalt bulle utan fyllning (=klimp). Tillsätts blod får man blodpalt. Leverpalt innehåller mald lever i smeten och njurpalt förekommer mald i smeten eller tärnad som fyllning tillsammans med fläsktärningar.

    Pitepalt är den mest omtalade palten och sägs vara ortens "nationalrätt". Det finns dock många olika "rätta" pitepalt, som inte heller avviker påtagligt från annan palt. I Piteå finns Paltakademien (länk nedan) och i Öjebyn utanför Piteå finns en "paltzeria" som bl.a. serverar Black & White, vilket är en vanlig pitepalt och en blodpalt. Pitepalt är av ICA Buffé utsedd till Norrbottens landskapsrätt (läs mer > Landskapsrätter).

    Paltkoma är enligt norrländsk uppslagsbok: det fullständigt utslocknade tillstånd av total kroppslig utmattning som inträder kort efter inmundigandet av ett stort antal palt.
  3. Kams är södra Norrlands (Jämtland och Ångermanland) motsvarighet till Norra Norrlands Palt. I sak liten skillnad om ens någon. Kornmjöl rörs ihop (kamsa = röra) med råriven potatis till en kladdig smet som formas till tennisbollsstora bullar vilka sedan kokas. Även rågmjöl i smeten förekom förr, medan inblandning av vetemjöl tillhör dagens kamsrecept. "Flatkams" var typisk fäbomat, en platt kams av kornmjöl som kokades i den vassla som blev kvar vid osttillverkning. I smeten kunde man blanda in annat som mjölk, blod och fett när man hade tillgång till detta. Fylld med fläsk eller annat kallas det feitkams (fetkams). Formas den med två skedar kallas den för skedkams. Kams äts med fast eller smält smör, messmörssås eller stekt fläsk. Dagen efter, om det finns något kvar, skärs kamsen upp och återuppvärms t.ex. i mjölk eller steks skivad t.ex. i sirap. I Dalarna kallades rätten för klabbe och i Norge för klubb eller raspeball. Kams kan också avse en ålderdomlig fiskrätt, läs mer > Kropphuvuden.
  4. Paltbröd, blodbröd är rågmjölsbröd med inblandning av blod, vilket inte skall sammanblandas med palt eller blodpalt. Paltbröd är ett torkat hårt bröd som mjukas upp genom att koka det i lättsaltat vatten. Serveras med stekt fläsk och lök- eller vitsås. Läs mer > Paltbröd.

 

Näringsvärden

Kcal/100g

Protein

Fett

Kolhydr.

Fibrer

Salt mm

Vatten

Totalt

 Kroppkaka

168

  5%

  7%

20%

2%

2%

64%

100%

 Potatispalt

141

  5%

  2%

24%

5%

1%

63%

100%

 Pitepalt

161

  4%

  5%

24%

3%

2%

63%

100%

 Leverpalt

225

10%

10%

23%

2%

2%

53%

100%

 Njurpalt

153

  8%

  2%

25%

2%

1%

62%

100%

 Blodpalt

170

  9%

  4%

22%

5%

3%

58%

100%

 Paltbröd hård

366

18%

  2%

66%

6%

2%

  7%

100%

 Paltbröd kokt

  64

  3%

  1%

11%

1%

1%

83%

100%

Källa: Livsmedelsverkets databas       


Färdiglagade kroppkakor förekommer i handeln, i synnerhet lokalt i södra Sverige, liksom palt främst kan köpas i Norrland.

Potatisgnocchi, se > Färdiga potatisgnocchi. Läs mer > Så kokas potatis & rotfrukter.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-11