(borsyra, borater, borosilikat, borhydrider)
Latin: Borum
boron
bore
boro
Bor
boro
Bor (B) är ett ickemetalliskt grundämne (se dito). Förekommer ganska sällsynt i naturen och då inte i fritt tillstånd utan bundet till syre som i borsyra, borat eller borosilikat. Bor redovisas inte i näringsdeklarationer.
Användning: Bor används inom pyroteknik och i fasta raketbränslen. Högrent bor används i elektriska halvledare och termistorer (motstånd). Anrikat bor används som neutronskydd och i styrelement i kärnreaktorer. Små koncentrationer bor sätts till i vissa specialstål för att öka hårdheten.
Miljö: Bor är ett nödvändigt grundämne för gömfröiga växter och en del kiselalger. Borbrist hos odlade växter, till exempel sockerbeta och blomkål, förebyggs genom borhaltig gödsling. Bristen yttrar sig som upplösning av vävnaderna i betans eller kålhuvudets mitt.
Tillsatser i mat: Bor förekommer som konserveringstillsatser. Läs mer > se E-nummer via länk nedan. Runt år 1900 ansågs borat vara det bästa konserveringsmedlet för bevarande av smak hos fisk, kött och smör. Medlet förbjöds efter att man upptäckt att borsyra gav störd aptit och matsmältningsproblem.
Förekomst i mat: Ytterst små kvantiteter finns i mat, främst i frukt (ej i citrusfrukter), nötter och baljväxter.
Förekomst i kroppen: I våra kroppar finns bor i alla vävnader, men företrädesvis i skelett, naglar och tänder. Människan tar upp 10–20 mg bor/dag huvudsakligen via frukt och grönsaker. Halten bor i människokroppen är runt 1 mg/kilo kroppsvikt.
Behov: Okänt.
Hälsa: I sak vet man väldigt lite om bors inverkan på kroppen. Man tror att bor kan ha positiv inverkan på skelettet vid brist på D-vitamin, magnesium och kalium. Rent bor är inte giftigt. Borater som borax, tränger igenom huden och kan ge förgiftningar.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-06