(mykotoxiner, aflatoxiner, fumonisiner, ochratoxin A, patulin, thrichotecener)
Latin: Aspergillus, Penicillium, Fusarium
mold toxins
toxines de moisissures
tossine delle muffe
Schimmelpilzgifte
toxinas del moho
Vissa mögelsvampar bildar gifter (mykotoxiner). En del av dem finns i livsmedel. Främst handlar det om cancerframkallande ämnen i torra eller torkade mögliga varor. I färska varor förekommer mögelgifter som kan orsaka njurskador och magbesvär med illamående och diarré som följd. Det finns också ofarligt eller nyttigt mögel i mat, till exempel Penicillium (~penicillin) som finns mögelostar.
Giftigt mögel: Mykotoxiner = aflatoxiner, fumonisiner, ochratoxin A, patulin och thrichotecener. Aflatoxiner bildas i svampsläktet Aspergillus och återfinns nästan bara i importerade torra livsmedel i form av nötter, majs, ris, bönor, kryddor och torkad frukt. Ochratoxin A förekommer i spannmål, kaffe, vin, russin, torkade baljväxter, kryddor med mera. Patulin infekterar frukt och bär. Thrichotecener från svampgruppen Fusarium, förekommer i spannmål (bröd). Mögelsvamparnas livsmiljö avgör i hög utsträckning om det bildas gift, bland annat temperatur, fukt, surhetsgrad och tillgång på syre. Källa: NE.
Hälsa: Mykotoxiner kan ge skador på de inre organ som lever och njurar samt cancer. De kan också orsaka diarré, illamående och magsmärtor. Halterna av mögel är som regel låga i svenska livsmedel och risken för akut förgiftning anses liten. Importvaror medför ökad risk. Inte heller risken för ökat antal cancerfall anses stor, eftersom intaget av sådant gift är lågt i Sverige. Icke desto mindre kan mögel ge hälsoproblem, företrädesvis i varma länder.
Förebyggande åtgärder: Vid matlagning och bakning dödas mögelsvamparna och deras sporer, men de flesta mykotoxiner tål kraftig värmebehandling och blir därmed kvar i den färdigberedda maten. Därför är det viktigt att förhindra bildning av gifterna genom att begränsa faktorer som gynnar mögeltillväxt och toxinbildning. Man kan själv minska exponeringen genom att undvika att äta angripna varor.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-04