(surkörsbär 1. caproniagruppen, amareller, klarbär 2. austeragruppen, moreller)
Latin: Prunus cerasus, Cerasus vulgaris, Prunus avium x Prunus fruticosa 1. P. c. var. acida 2. P. c. var. marasca
sour cherry, tart cherry 1. caproniana group, amarelle cherry 2. austera group, morello cherry, marasca cherry
cerise acide, aigre, amère 1. cerise amarelle, cerise sure 2. griottier, griotte, marasque
ciliegio aspro, acido, amara 1. amareno 2. visciolo, marasca
Sauerkirsche, Weichselkirsche 1. Glaskirsche, Amarelle 2. Morelle, Schattenmorelle, Süßweichsel
cerezo ácido1. cerezo guinda 2. cerezo morello
Surkörsbär är en vild art i släkte Prunus (plommonsläktet) inom familj rosväxter (läs mer > Matbiologi frukt). Arten finns inte vild men förekommer förvildad i större delen av Europa och sydvästra Asien. Arten tros vara en naturlig hybrid (korsning) mellan sötkörsbär (P. avium) och klotkörsbär (P. fruticosa) som uppstått i Sydvästra Asien. Det är ett kvistigt lövfällande träd eller buske som blir 4-10 meter hög. Det sprids med frön eller genom rotskott som kan ge upphov till körsbärslundar. Blommorna är vita. Det finns många förädlade sortvarianter vilka delas in i två grupper utifrån fruktköttets färg. Läs mer > Körsbär och > Sötkrörsbär.
SÅ ANVÄNDS SURKÖRSBÄR
Surkörsbär äts sällan naturell eftersom de vanligtvis är för sura i munnen för de flestas smak. I stället används de främst till soppa, saft, marmelad och sylt. Vanligt förekommande i bakverk, fruktpajer, fyllning i choklad med mera. Till exempel i Clafoutis som är en traditionell fransk fruktpannkaka med surkörsbär i pannkaksliknande smet (se dito recept). Marascakörsbär används till Maraschinolikör (läs mer > Om bärlikörer) och till Maraschinobär (cocktailbär, läs mer > Om drinkgarnityr). Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2023-04