Lerskädda

(lerflundra, bonde, glib, glipskädda, horntunga, lerflundra, judepiga, storgap, stormun, såla)

Latin: Hippoglossoides platessoides

Lerskädda tillhör familj flundrefiskar inom ordning platt­fiskar. Den liknar en liten hälleflundra, med en tunn och långsträkt kropp, tätt sittande ögon och en vinkelspetsad stjärt. Ögonsidan (ovansidan) är brunspräcklig, växlande efter bottens utseende. Fljällytan är sträv. Blindsidan (undersidan) är blåvit. Längd upp till 5 dm och vikt upp till 1 kg. Honan blir större än hanen.

Förekomst: Lerskäddan lever på sand- och dybotten, ner till 100 m på sommaren och på vintern 200-500 m. Förekommer i Nordatlanten såväl på västra som östra sidan och är relativt vanlig längs svenska västkusten och i södra Östersjön. 

Andra förekommande namn: Bonde, glib, glibskädda, horntunga, lerflundra, judepiga, storgap, stormun, såla.

Fiske: Arten har ringa ekonomisk betydelse.

Miljö: Uppgift saknas.

WWF rekommendation: Uppgift saknas.

SÅ ANVÄNDS LERSKÄDDA

Tillreds på samma sätt som rödspätta kokt, stekt eller ugnslagad, gärna helstekt.