(pärlhirs, rävsvanshirs, vanlig hirs, fingerhirs, hirskärnor, skalad hirs, hirsgryn, hirsflingor, hirsmjöl, dolo)
Latin: Pennisetum glaucum, Setaria italica, Panicum miliaceum, Eleusine coracana
millet, pearl millet, foxtail millet, proso millet, finger millet. 1. millet groats 2. millet flakes, 3. millet flour
millet 1. millet 2. flocons de millet 3. farine de millet
miglio
Hirse
mijo
Hirs är en variationsrik samlingsgrupp av småfröiga gräsarter tillhörande flera släkten, vilka odlas runt om i världen som människoföda eller djurfoder. Hirs är viktig gröda i halvtorra, subtropiska områden i Afrika och Asien, speciellt i Indien, Nigeria och Niger, för att hirs klarar torka väl och hög temperatur tack vare kort växtsäsong.
Hirshistoria: Hirs är ett urgammalt sädesslag med härkomst från Ostasien närmare bestämt från norra Kina och Korea. Där har hirs odlats i över 8000 år och historiska fynd i norra Kina (Cishan) antyder att man till och med odlat kolvhirs (se nedan) tidigare än ris. Att hirs blev den först domesticerade sädessalget och att den spreds över världen, tros bero på att hirs tål torka så bra. Hirsens spreds över Asien och var en förhistoriskt viktig föda även i Indien. Hirsens vilda förfäder "barnyard grass" and "panic grass" kultiverades även i Japan cirka 3500 år f.Kr. Från Kina fördes hirsen till områdena runt Svarta Havet 5000 f.Kr. Under bronsåldern förekom odling i Europa inklusive i Danmark och Sydsverige. Under medeltiden var odlingen i Mellaneuropa betydande. I Norden förekom hirsodling långt in på 1700-talet, men växten trängdes efter hand undan av grödor med bättre egenskaper och som gav större avkastning.
Nutida hirsodling: Till huvudsaklig del (97%) sker odling av hirs i utvecklingsländer. Afrika svarar för över 51% varav mestadels i Västafrika (42%-enheter) och Indien för 41% av världsproduktionen år 2010. I Niger och Nigeria utgör hirs cirka 2/3-delar av all konsumerad säd. I takt med ökat välstånd t.ex. i Indien, sjunker hirskonsumtionen till fördel för andra varor.
2010 | Milj ton | Andel | Ack. |
Indien | 13 | 41% | |
Nigeria | 5 | 16% | |
Niger | 4 | 12% | |
Mali | 1 | 4% | |
Kina | 1 | 4% | 76% |
Burkina Faso | 1 | 3% |
|
Uganda | 1 | 3% | |
Senegal | 1 | 2% | |
Chad | 1 | 2% | |
Etiopien | 1 | 2% | 88% |
Sudan | 0,5 | 1% |
|
Tanzania | 0,4 | 1% | |
Pakistan | 0,3 | 1% | |
Nepal | 0,3 | 1% | |
USA | 0,3 | 1% | 93% |
Övriga | 2 | 7% | |
Totalt | 33 | 100% | |
Källa: FAOSTAT |
Vipphirs (Panicum miliaceum) är en art bland många i släkte Panicum inom familjen gräs. Det är en ettårig grov, 60-120 cm hög stråväxt som tål varierande klimat och förekommer t.ex. i Ryssland, Ukraina, Rumänien, Turkiet och Mellan Östern. Axen sitter som i en mjukt hängande dammvippa (se bild via länk nedan). Blommning sker på sensommaren och de gula, runda kornen är cirka 3 mm långa och omges av ett hårt, svårsmält skal (agn) som måste avlägsnas innan kornet kan ätas (säljs som regel färdigskalade). Av hirskärnorna gör man flingor och mjöl. Sägs bara "hirs" avses som regel vipphirs och det är huvudsakligen denna art vi finner på butikshyllorna i Sverige. Se bild via länk nedan.
Hälsa/näring: Hirs är glutenfritt och lättsmält. Protein cirka 11%, fett 3% och kolhydrater 72% varav kostfibrer 3%. Det som främst skiljer hirs från andra sädesslagen är dess innehåll av B-vitamin och mineraler, speciellt rik på kisel men också på magnesium, fosfor, kalium, järn och fluor.
SÅ ANVÄNDS HIRS
© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-03