(hjortron, multebär, snåttron, mylt, mylta, mybera)
Latin: Rubus chamaemorus
cloudberry, bakeapple (Kanada), aqpik, low-bush salmonberry (Alaska), knotberry (England), averin, evron berry (Scotland)
plaquebière, chicouté, ronce des tourbières, ronce petit-mûrier
camemoro, rovo artico
Moltebeere
camemoro, mora di rova, mora
Hjortron är en art i släkte Rubus (hallonsläktet) inom familj rosväxter och nära släkt med bland annat hallon, björnbär och åkerbär (läs mer > Släkte rubus). Det är en låg upprätt växande flerårig ört som blir 10-30 centimeter hög. Den har underjordiska stammar som kan bli 10 meter långa vilket skapar fläckvisa ansamlingar av hjortron. Bladen är 5 eller 7-flikiga, blommorna är stora och vita. Se film, klicka på "DiceyGue" under bilden ovan.
Förekomst: Hjortron växer vild i nordliga kalla områden och på arktisk tundra runt hela norra halvklotet. I Europa främst i de nordiska länderna, Skottland och Ryssland, sällsynt i de baltiska länderna och i Polen. I Amerika från nordligaste USA och Kanada till Alaska och på Grönland. Förekommer på våta ängar, mossar, kärr och tundra upp till 1400 meters höjd. Plantan är mycket köldtålig ner till -40°C. I Sverige från Småland och norrut, rikligt i fjällområdena där stora mängder plockas. Botanisten Carl von Linné 1737: "Gossar och äfven andra äro mycket förtjusta i bären. Från Västerbotten sändes årligen en offantlig mängd syltade hjortron till Stockholm att användas som sallat".
SÅ ANVÄNDS HJORTRON
Hjortron äts sällan rå motsvarande hallon, utan används mest till sylt. I norra Sverige är kokta eller råa mosade hjortron traditionellt, vilket kallas "mylta" (multen = sönderdela). Med eller utan socker och används på samma sätt som kokta eller rårörda lingon till mat och dessert. Friterad camembert och dito persilja serverad med hjortronsylt är en klassik dessert. Av hjortron görs även likör. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2023-02