Savojkål

(savoykål, virsing, Så används savoykål)

Latin: Brassica oleracea (ssp. capitata) var. sabauda

Savojkål är en sortvariant av huvudkål, syskon till vit-, röd- och spetskål (läs mer > Om kål). Sorten utvecklar ett huvud som inte är lika kompakt som vit- och rödkål bestående av lätt krusiga blad. Den är härdigare, tål mer kyla och växer snabbare än vitkål, men har sämre hållbarhet. Savojkål anses ha uppstått under medeltiden i Savoyen, östra Frankrike. Det finns också en modernare röd variant, som är en korsning mellan savojkål och rödkål. Se film, klicka på "Kaye" under bilden ovan.

• Vikt: Helt huvud cirka 1,2 kg.
• Smak: Savojkål har mild kålsmak. Den röda är ännu mildare och lite sötaktig.
• Alternativ vara: Vitkål, rödkål, spetskål.
• Försäljning/säsong: Svenskodlad i augusti-februari. Mars-april främst från Holland. Sällsynt förekommande i maj-juli.
• Förvaras bäst kallt i kylskåp +2 till +4°C i plastpåse för att inte torka ut. God hållbarhet, flera veckor. Optimal lagring: Temperatur 0°C, luftfuktighet 95-100%, lagringstid 4-6 månader.

Hälsa: Savojkål är rik på kalium, kostfiber och  C-vitamin.

Odling: Savojkål är mer köldtålig än vitkål vilket medför att den kan skördas senare än vitkål.

Miljö: Ett utmärkt miljöval, i synnerhet den svenskodlade.


SÅ ANVÄNDS SAVOYKÅL

Savojkål kan ätas på samma sätt som vitkål. Tack vare savojkålens mildare smak och sprödhet passar den väl rå. Använd de inre finare bladen strimlade till sallad. Lätt kokt (förvälld) är kålen god med salt och smör till. De yttre grövre bladen passar i soppor, sammankokta rätter och i woken. På samma sätt som för vitkål kan de större bladen användas till att dolma (packa in) köttfärs och ris. Hackad är den god i en kålpudding med köttfärs, som gratineras i ugn (läs mer > Så tillagas huvudkål). Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-05