(brysselkål, rosenkål, Så används brysselkål)
Latin: Brassica oleracea (ssp. oleracea) var. gemmifera
brussels sprouts
choux de bruxelles
cavolini di bruxelles
Rosenkohl, Rosenwirsing, Kohlsprossen, Sprossenkohl, Brüsseler Kohl, Brüsseler Sprossen, Brabanter Kohl
coles de bruselas, repollos de Bruselas
Brysselkål är biologiskt en sortvariant av arten kål (läs mer > Om kål). Det är en meternhög ört med kraftig stam, som utvecklar näringsrika sidoknoppar (mini kålhuvuden) i bladvecken utmed stammen nerifrån och uppåt. Knopparna skördas när diametern är cirka 3 centimeter (1.5-5 cm) . Arten härstammar från Medelhavsområdet och odlades sannolikt av romarna, men odling är först belagt i skrift år 1587 från Spanska Nederländerna, nuvarande Belgien och har fått sitt namn efter landets huvudstad. Från slutet av 1700-talet populär i hela Europa. Det finns olika gröna eller lila sortvarianter med varierande beska. Se film, klicka på "Life in a pot" under bilden ovan.
SÅ ANVÄNDS BRYSSELKÅL
Ansa: Skär av kanten vid rotfästet. Gnid av med fingrarna fula, grövre, angripna och löst sittande ytterblad. Ju längre in desto spädare och godare. Allra godast är om knytena antagit ljust grön-vit färg.
Brysselkål kan ätas råriven eller hackad som råkost i sallader, men som regel äts den lätt kokt eller stekt. Som tillbehör till mat eller som ingrediens i grytor, gratänger med mera. Den skall inte kokas länge än 5-10 minuter för annars blir den grå och mjölig, förlorar värdefulla vitaminer och får obehaglig lukt och smak av vitlök. Krispigheten bör finnas kvar. I grytor läggs de i mot slutet. Kan också stuvas. Passar bäst till smakrika rätter som kött- och korvrätter. Kokt som ensamrätt är den god med lite smör och salt. Passar att stekas med lite balsamvinäger, honung eller socker och garneras med riven hårdost. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-06