(stör, störar, 1. belugastör, husblosstör, hus 2. sevrugastör, stjärnstör 3. persisk-iransk stör, oscietre)
Latin: Acipenseridae, Acipenser, Huso, Pseudoscaphirhynchus, Scaphirhynchus
sturgeon 1. great sturgeon, beluga 2. starry sturgeon, stellate sturgeon, sevruga 3. Persian sturgeon
esturgeon
storione
Stör
esturión
Störar (Acipenseridae) är en familj inom ordning störartade fiskar och de fiskar som ger den berömda "ryska och iranska" caviaren (läs mer > Störkaviar). Störar omfattar fyra släkten - Acipenser, Huso, Pseudoscaphirhynchus och Scaphirhynchus, vardera bestående av flera arter. Störar är långsmala fiskar med spetsig nos, långt bakåt sittande ryggfena och hajliknande stjärt. I stället för fjäll har de benplåtar längs kroppen. På nosen finns skäggtömmar. Störar tillhör värdens längsta fiskar och den största är belugastören. Störar vandrar upp i floder och sjöar för att leka (parar sig) i rinnande sötvatten liknade laxen. Fisken kan bli över 100 år gammal.
Förekomst: Förr fanns många arter störar, men de flesta har försvunnit. Europeisk stör (Acipenser sturio) var förr vanlig i alla europeiska kuster och floder, även i Sverige fram till 1900. De arter som numera förekommer och vars rom används till caviar lever i Kaspiska Havet, är två ryska störar och en iransk.
Miljö: Flera arter har utrotats och kvarvarande är starkt utrotningshotade till följd av överfiske, miljöförändringar och föroreningar. Det råder exportförbud för rysk caviar för att skydda artens fortlevnad.
SÅ ANVÄNDS STÖRAR
Stör har varit en viktig matfisk, men framför allt för framställning av caviar (störrom). Läs mer > Störkaviar. Förr fanns det recept med stör, varvid man kunde läsa: Störens kött bör vara vitt. Stöter det i rött, tyder detta på, att det ej är färskt. Anrättas på samma sätt som helgeflundra. Fiskköttet bör ligga i saltat vatten några timmar före anrättandet. Det kräver längre tillagningstid än helgeflundra.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2016-04