Johannesbröd ¤

(1. johannesbrödsträd 2. johannesbröd = ärtväxt, släkt med ärter och bönor)

Latin: Ceratonia siliqua, Ceratonia siliqua var. silvestris, Ceratonia siliqua var. edulus

Johannesbröd (Ceratonia siliqua) är en art i släkte Ceratonia (Johannesbrödträd) tillhörande familj ärtväxter (läs mer > Om ärtväxter). Sålunda släkt med ärter och bönor. Trädet är vanligen 5-6 meter högt, men kan bli över 10 meter. Ett ständigt grönt träd hemmahörande i medelhavs­länderna där den fortfarande förekommer vild (C.s. var. Silvestris). Arten är spridd till andra länder bland annat till Mellanamerika främst Mexiko. Det finns ett 50-tal odlade sortvarianter (C. s. var edulus). Se film, klicka på "daleysfr" under bilden ovan.

Semantik: Fruktens namn är härlett från det arabiska namnet på frukten "kharrūb" (ẖarrūbah). Det tyska och nordiska alternativnamnet och "John´s bread" uppkallat efter Johannes Döparen i bibeln som enligt legenden livnärde sig i öknen av dessa frukter. I länder som Grekland och Turkiet liknas frukten vid ett horn (grek. kerátion = horn) och kallas "trähorn" respektive "gethorn". Enheten "karat" som massaenhet på ädelstenar och renhet på guld har sitt ursprung från att kärnorna användes som viktenhet (4 frön = 1 karat).


FRUKT

Trädet får små gulgröna blommor på hösten som pollineras av både vind och insekter. Det tar ett helt år för frukten att utvecklas till mogen frukt.

• Kategori: Baljväxt/ärtväxt. Läs mer > Om ärtväxter.
• Ursprung: Länderna runt Medelhavet.
• Form/vikt: Långsmal rak eller böjd balja liknade bondbönor, 10-30 centimeter lång.
• Skal/färg: Som omogen grön och mörkbrun när den mognar. Mogen frukt får läderartat glänsande skal. Då är vattenhalten 10-20%, men frukten brukar torkas vidare till vattenhalt runt 8% innan fröna skiljs från skalet.
• Fruktkött: Under skalet finns ett mjukt gummiartat skikt fruktkött. Arom av härsket smör. Frukten innehåller 10-20 frön motsvarande 10% av den torkade fruktens vikt.
• Mognad: På hösten från augusti. När frukten mognat klart faller den till marken när man skakar på trädet. 
• Smak: Fruktskal och fruktkött har mild sötaktig smak. Sockerhalten i frökärnorna är runt 50%. 

Odling: Trädet trivs i varma tempererade och subtropiska områden och är ganska härdigt. Kan överleva i långa perioder av torka och tolererar fuktiga kustområden, är ganska salttolerant, samt tål kyla ner till -7°C. Förökning sker med plantering i kruka och utplanteras nästkommande år efter den sista frosten. Efter 7-10 år bär trädet frukt och som mest efter 15-20 års ålder och ger 90-200 kilo per år. Skadeangrepp är ringa och bekämpningsmedel används sällan. Johannesbrödmalen kan orsaka omfattande fruktskador efter skörd.

Produktion: Världsproduktionen år 2020 blev 50.000 ton varav Marocko svarade för 44%. Resten främst fördelat på länderna runt Medelhavet. Produktionen har stadigt minskat alltsedan 1961 då den blev 657.000 ton (-97%). Perioden 1961-2000 -60% och 2020-2000 -68%. År 1961 var Spanien största producent (57%) och år 2000 var Portugal största producentland (28%). Källa: FOASTAT.


SÅ ANVÄNDS JOHANNESBRÖD

Som föda används främst brödfruktens frön, torkade eller rostade och fruktbaljorna till djurfoder. Förr i tiden kunde man köpa frön på apotek som ett alternativ till karameller. Traditionellt mals rostad johannesbröd till ett sockerrikt pulver (sockerhalt 30-50%) som används till bakverk och annat. På Malta tillverkas en klassisk sötsak kallad karamelli ta-harrub som traditionellt äts till påsk och i Israel äts torkad brödfrukten till Tu Bishvat ("trädens nyår"). Fröna används också till mjöl som används i livsmedelsindustrin (se nedan). Länderna runt Medelhavet har sina olika användningar av frukten.  Genom pressning av frökärnor får man en söt saft, som kan extraheras till sirap eller jäsas till alkohol. I till exempel Palestina gör man en kall dryck som säljs på sommaren och på Malta tillverkas likör av frukten. Johannesbrödträdet används som prydnadsträd i varmare länder. Se recept via länkar nedan.