Fikon

(fikon 1. vild fikon 2. Vanlig fikon 3. San Pedrotyp 4. Smyrnafikon)

Latin: Ficus carica

Fikon är biologiskt en art i släkte fikusar inom familj mullbärs­växter (läs mer > Matbiologi frukt). Det är en stor buske eller ett mindre träd upp till 10 meter hög,  hemmahörande runt Medelhavet och västra Asien där den odlats sedan urminnes tid. Arkeologiska fynd daterade runt 9000 f.Kr., har hittats i Jordandalen. Antikens greker och Romarna odlade fikon. Fikon är den frukt som mest omtalas i Bibeln. Se film, klicka på "Noal Farm" under bilden ovan.

Trädet är lövfällande växt med stora fingerflikiga (3- eller 5-flikiga) väldoftande blad. Späda vårblad är lätt blålila, men blir sedan mörkgröna. Det finns olika sortvarianter som odlas i tempererade områden för sin fukts skull eller som prydnadsväxt. Det finns tre typer av odlade fikon.

1. Vanlig fikon har honblommor som inte behöver pollineras för att ge frukt (fröna är därvid inte livskraftiga). Frukten blir blålila vid mognad och fruktköttet röd-vitt. Det är det fikon som odlas mest.
2. San Pedrofikon (desert king m.fl. sortnamn) behöver inte heller pollineras för att ge en första skörd, men väl för att ge en andra skörd. Skalet kan vara grönt eller brun-grått vid mognad, fruktköttet röd-vitt som på vanlig fikon. Odlas lokalt på olika platser.   
3. Smyrnafikon (m.fl. sortnamn, it. dottato, ottato, kadato) behöver korspollineras av fikongetingen för att ge frukt (läs mer nedan Frukten). Frukten har blekgrönt skal och rosa fruktkött. Odlas främst i Italien där Fico bianco del cliento och Fichi di Conzenza ursprungsskyddats av EU (läs mer > Ursprungsskydd EU).

Frukten utvecklas till en ihålig boll som invändigt innehåller många enkönade små blommor (lat. syconium). En öppning (lat. ostiole) i fruktens nedre del (lilla bilden i vänstra hörnet ovan) gör att fikongetingen kan ta sig in och befrukta blommorna som bildar många små köttiga "falska frukter" som fyller hålrummet. En variant av "fruktförband" (läs mer >Matbiologi frukt). Fikon är alltså biologiskt inte en frukt utan en samling av många minifrukter. Hela frukten är droppformad 3-5 centimeter lång med grönt skal som vid mognad blir brun eller lila. Fruktköttet är rött med vita inslag och har grynig konsistens på grund av en mängd små mjuka ätbara frön.

Torkade fikon: Fikon, liksom aprikos, är delikat goda när de är fullmogna vilket de är under ganska kort tid. De eftermognar inte efter skörd och som färska är de transportkänsliga. Därför torkas större delen av skörden innan den saluförs. Torkade fikon har i urminnes tid varit en viktig näringskälla, särskilt i Grekland och Turkiet.

Biologi: En speciell variant av fruktförband. Läs mer > Matbiologi frukt.
• Vikt i butik: Färsk väger cirka 50 gram per styck. Torkad cirka 20 gram.
• Mognad sker på sensommaren till tidig höst.
• Smak: Färska mogna fikon är mycket smakrika med sötsyrlig smak. Torkade och konserverade är mycket söta. Importerade fikon når sällan den fulländning och sötma som nyplockade, mogna från träden har. Fikon har mycket hög sockerhalt (c:a 15%) och låg syrahalt (c:a 0,4%). Läs mer > Fruktsmak.
• Alternativ vara: Torkade fikon, persimon, persika.
• Försäljning: Färsk till och från i butik under säsong. Torkade året om, särskilt till jul  Förekommer även konserverad.
• Förvaras svalt 3-8°C. Kort hållbarhet, upp till 1 vecka. Omogna mognar snabbt i rumstemperatur. Hanteras varsamt. Torkade förvaras bäst i 5-12°C.

Hälsa: Fikonträdets mjölksaft från de gröna delarna är irriterande för mänsklig hud.

Produktion: Världsproduktionen av fikon blev 1,2 miljoner ton år 2020, en ökning med blygsamma 8% sedan 1970. Fikon odlas främst runtom medelhavet med Turkiet som största producentland med en världsmarknadsandel på 25%. Därnäst Egypten (16%), Marocko (11%), Iran (9%) och Spanien (5%). I mindre skala i Grekland, Albanien och Italien, samt USA och Brasilien.