Skogens grönsaker

(Ätbara träd och buskar, skogens örter och bär)

Ta tillvara möjligheterna som skogen erbjuder, inte bara bär och svampar. Här en lista på ätbart. De mest populära och de som förekommer i recept har egna avsnitt på hemsidan. Det är inte bara i skogen man kan göra fynd, mycket finns i våra samhällen att fynda, som nypon, rönnbär och fläder. Svamp, se kapitel > Om matsvamp. Blommor, se > Ätbara blommor.

Träd och buskar:

Björk: Vår och försommar. Späda blad och knoppar är ätbara färska eller kokta i sallader, soppor, pajer mm. Tidigt på våren kan saven användas som måltidsdryck, vin, mjöd eller kokas till sirap. Den inre gröna barken användes förr i bröd i brist på mjöl.
Bok: På våren kan späda blad med lätt söt smak användas i sallad. På hösten är bokollon ätbara kokta eller rostade.
Ek: Ekollon har hög halt av garvsyra som ger bitterbesk smak. Som omogna är de gröna och saknar skal och är mildare än de mogna som fått skal. Ollonen är goda att rosta i het ugn och ätas som snacks eller användas i bröd.
En: Enbuskens bär är en utmärkt krydda till mat, särskilt vilträtter. Läs mer > Enbär.
Fläder: Fläderblommorna från Äkta fläder har en karaktäristisk smak av vilka man gör god saft. Läs mer > Fläder.
Gran: På försommaren kan granes skott användas i sallad och som smaksättare. Markägarens tillstånd krävs.
Hasselträdet ger oss hasselnötter på hösten. Läs mer > Hasselnötter.
Hägg: Vårblommorna och höstens bär har sträv och bitter smak som slånbär och liknade bittermandel men svagare. Mildras av infrysning. Kan används som smaksättare av saft, vin, sprit och desserter.
Skogsalm: Späda blad på våren kan användas i sallader och fröna med nötig smak som andra frön till exempel i fröknäckebröd.
Lind: Blommor av Skogslind torkas och kan sedan användas till te.
Lönn: Späda vårblad och blommor med lätt sötaktig smak kan användas i sallader. Saven är drickbar och kan kokas ner till sirap. Den lönnsiraps som säljs i handeln är dock från den nordamerikanska arten sockerlönn. Läs mer > Lönnsirap.
Syrenblomman kan användas till saft och gelé, eller ingå i en sallad.
Tall: Nytillkomna tallbarr längst ut på grenarna kan kokas till vitaminrik dryck eller användas till te. Gärna blandat med granskott.

Örter och bär:

Det finns många olika bär och frön i skogen att ta tillvara. Här redovisas de av mer ovanligt slag. I övrigt se avsnitt > Bär. Där redovisas aronia, björnbär, blåbär, blåhallon, boysenbär, hallon, hjortron, havtorn, lingon, nypon, rönnbär, smultron, tranbär, åkerbär med flera.

Berberis: Bären har syrlig smak som kan ätas färska eller torkade. Utmärkt till gelé eller marmelad.
Bergsbräsma har en krasseliknande, milt pepprig smak. Blad och och blommor, kan ätas råa i sallad eller användas som soppgrönsak.
Brännnässla, späda vårskott kan användas i sallad och till klassisk nässelsoppa. Läs mer > Nässlor.
Daggkåpa används till örtte. Anses hämma blödningar. Innehåller garvsyra.
Groblad används färska och torkade till te. Anses bra vid rethosta.
Gökärt har smak av lakrits. Blomma och rotknöl kan ätas färsk. Har använts i kristid som mjöl.
Harsyra kan plockas på sommaren och användas i sallader och sås för sin syrliga pikanta smak.
Havssältings vita stam kan ätas rå eller kokas. Smak påminnande om koriander.
Humleblomster: Jordstammen är klassisk naturmedicin mot magbesvär. Ett avkok av stammen med mjölk och socker kallas Indian Chocolate. Doft och smak påminnande om kryddnejlika.
Hundkäx är inte särskild god. Den är besk och bör förvällas flera gånger. Användbar i överlevnadssituationer.
Häggmistelns bär kan ätas råa eller kokt. Sträv fadd smak. Kan användas till gelé, sylt, fyllning i pajer och som dryck,
Jordrevas blad och stam kan ingå som smaksättare i sallader, soppa eller andra rätter.
Kamomillblommor är välkänt som tedryck.
Kirskål används till sallad och soppa liknade spenat. Läs mer > Kirskål.
Krikon är en variant av plommon. Läs mer > Krikon.
Kvanne (angelikarot): Späda blad och skott på försommaren kan ätas råa i sallader eller kokas. Läs mer> Angelikarot, kvanne.
Kvickrotens långa rötter kan användas som mjöl blandat med 1/4-del mjöl i bröd och pannkakssmet. Rötterna tvättas, torkas och mals.
Kärleksörtens blad kan ätas råa liknande skärbönor, kokas, stekas eller stuvas.
Ljungens stjälk, blad och blomma används till te. Anses ge lugnande verkan och lindra magkatarr.
Lav kan man bli serverad på finrestaurang som exotisk grönsak.
Lommens unga späda blad kan användas i sallad, soppa eller gryta.
Löktrav kan användas som lökkrydda i sallad.
Marviolens späda blad och stjälkar kan användas råa i sallader. Rötterna kan torkas, malas till pulver och användas som mjöl.
Maskrosens blad kan användas i sallad.
Odonbär kan används motsvarande blåbär, ätas färska eller användas till saft, sylt, gelé eller likör, Läs mer > Odon.
Oxelbär kan kokas till gelé eller torkas och malas som utfyllnad i mjöl. Som torkade får de en sötare smak och kan användas ungefär som russin. Läs mer > Oxel.
Penningört: Bladen används som krydda eller smörgåspålägg med smak som påminner om vitlök och krasse.
Pors är en klassisk brännvinskrydda. Läs mer > Pors.
Ramslökens blad ger vitlökssmak i en sallad. Läs mer > Ramslök.
Renfana: Späda unga blad kan användas sparsamt som krydda i en sallat eller omelett. Klassisk brännvinskrydda.
Rosen blad passar i en sallad. Av rosenblad görs rosenvatten som bland annat används i bakverk. Läs mer > Blomvatten.
Röllika kan ätas färsk i en sallad eller användas som krydda. Gnider man blad eller blommor på huden är det ett sätt att hålla myggen på avstånd.
Saltarv: Späda vårblad kan passa i en sallat, kokas som grönsak eller stuvas.
Sommargyllens blomknoppar kan kokas och användas modell broccoli.
Spjutmållas blad kan användas liknande spenat.
Stenbär passar mosad tillsammans med blåbär, hallon eller odon till dessert. Av bären kan man göra saft och gelé.
Stensötans rötter smakar lakrits. Kan användas som smaksättare av mat och dryck.
Strandkålens späda blad och skott kan användas som annan kål. Läs mer > Strandkål.
Svinmålla är den vanligaste och mest användbara mållan. Smaken är mild och används motsvarande spenat i soppa, paj, gratäng, stuvning, sallat, bröd med mera.