Om kräftdjur

(kräftdjur 1. simmande = räkor 2. krypande = humrar, langustrar, havskräftor, kräftor, krabbor, tiofotade kräftdjur)

Latin: Crustacea, Decapoda 1. Dendrobranchiata 2. Pleocyemata

crustaceans 1. swimming = shrimps, prawns 2. crawling = lobsters, spiny lobsters, Norway lobsters, freshwater crayfish, crabs

crustacés 1. poisson nageur = crevettes 2. rampant = homard, langouste, langoustine, écrevisse, crabes

crostacei 1. nuoto = gambero 2. strisciante = astice, aragosta, scampo, gambero, granchios

Krebstiere 1. schwimmender = Garnelen 2. schleichend = Hummer, Langusten, Kaisergranat, Krebse, Krabben

crustáceos 1. nadando = camarones 2. rastrero = aragosta, langosta, cigala, cangrejo de río, cangrejos

Kräftdjur (Crustacea) är biologiskt en understam till leddjur. Omfattar runt 70.000 arter i 5 klasser varav det matintressanta finns i klass Storkräftor med underordning Tiofotad kräftdjur. Det vill säga tungmaskar, karplöss, hoppkräftor med mera väcker inte vårt hungriga intresse.

Tiofotade kräftdjur (Decapoda) omfattar en så där 15.000 arter i 2.700 släkten, varav många arter är fossila (utdöda). Här återfinns det som till vardags brukar kallas skaldjur - räkor, languster, hummer, havskräftor, kräftor, och krabbor. Biologiskt skiljer man på "äkta" och "oäkta" räkor och krabbor. Som oäkta räknas infraordning Stenopodidea (korallräkor) och Anomura (eremitkräftor/-krabbor, trollhumrar/-krabbor, porslinskrabbor med flera). Ett enklare synsätt är att dela upp kräftdjuren i simmande (Natantia) = räkor och krypande (Repantia) = övriga tiofotade (kräftor, humrar, krabbor med flera).

Räkor (Sergestidae) är biologiskt en överfamilj av små räkor med runt 2500 arter. Hit räknas inte nordhavsräkan som hamnar på våra tallrikar i Europa, men däremot den i världen mest fiskade räkan Acetes japonicus (Japansk räka). Läs mer > Räkor.
Jätteräkor (Procarididea) är en överfamilj bestående av 5 familjer, 48 släkten och cirka 400 arter. Ur matsynpunkt är Nordhavräka (Pandalus borealis), Giant red shrimp (Aristaeomorpha foliacea), Tigerräkor (släkte Penaus) och Argentinsk räka (släkte Pleotius) mest intressanta. Läs mer > Jätteräkor.
Languster (Palinurus) är ett släkte med 6 arter i familj Palirunidae som består av 9 släkten och 50-talet arter. Langustrar ser ut som humrar men saknar klor. Den art som är mest känd är Palinuris elephas (Europeisk languster). Läs mer > Langustrar.
Humrar (Nephropidae) är en familj bestående av 14 släkten och ett 50-tal arter. Främst släkte Homarus med arterna Europeisk och Amerikansk hummer. Läs mer > Humrar.
Havskräftor (Nephrops) är ett släkte med 6 arter som ingår i familj humrar. Havskräftor är alltså inte en kräfta utan en "sämre" variant av hummer, vad än göteborgarna säger. Läs mer > Havskräftor.
Kräftor (Astacidae) är en familj sötvattenskräftor med 3 släkten och 13 arter. Läs mer > Sötvattenskräftor.
Krabbor (Brachyura) är kräftdjur främst i infragrupp Brachyra (krabbor), men också i Anomyra (trollhumrar, erimitkräftor, trollkrabbor) med bland annat Kungskrabba. Brachyra är en stor och invecklad grupp spridd runt om i världen med olika sektioner, superfamiljer och familjer, för vilka det råder olika uppfattningar om biologiska samband. Även om alla krabbor kan ätas så är det ett fåtal som är kommersiellt intressanta. Mest fiskad är den sydostasiatiska krabban Gazami (Portunus trituberculatus), följt av europeisk Krabbtaska (Cancer pagurus) och amerikansk Dungeness crab (Cancer magister). Andra av intresse är till exempel Ullhandskrabbor och Strandkrabbor. Läs mer > Krabbor.