Om skogsfågel ¤

(skogsfåglar, fälthöns, skogshöns, orrfåglar, kramsfågel)

Skogsfåglar lever inte helt oväntat i skogen eller dess närhet, till skillnad från sjöfågel och tamfågel (se respektive). I andra länder skiljer man sällan på vilda skogs- och sjöfåglar utan kallar dem kort och gott för vildfågel (läs mer > Om fåglar). Begreppet "skuggfågel" är inte biologiskt, ej heller strikt definierat (läs mer > Fåglar biologi). Det används i mat- och jaktsammanhang liksom i dagligt tal. Läs mer, se respektive fågel i högerkolumnen. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.

Skogsfågelbegrepp:

• Fälthöns är hönsfåglar som huvudsakligen lever på öppna fält. Fälthöns har vanligen kraftig kropp, korta ben och rundade vingar. De är duktiga springare som försöker springa ifrån en fara. Flygförmågan är sämre. Vaktel är ett undantag, flyger väl och vintersemestrar i varmare trakter. I Sverige förekommer fasan, rapphöna och vaktel. I andra länder till exempel pärlhöns och påfågel.  
  
• Skogshöns (förr kallat orrfåglar) lever huvudsakligen i täta skogsområden i tempererade och subarktiska omröden. De är medelstora eller stora fåglar som vanligtvis inte flyttar, utan klarar vintern väl. Som svenska skogshöns räknas (duvor), ripor, järpe, orre och tjäder.
• Småfåglar (kramsfågel): Många småfåglar är också utpräglade skogsfåglar till exempel beckasiner och morkullor. Kramsfågel är ett gammalt svenskt samlingsnamn för småfågel som trastar, starar, lärkor, sidensvansar med flera, som förr användes till mat till exempel i pastejer. Lärktunga var något som ansågs extra fint, vilket omtalas under romartiden. Eftersom fågeln sjöng så fint måste ju tungan vara extra god!. I länder kring Medelhavet fångade man förr stora mängder småfåglar, som hamnade på restaurangernas menyer. Kramsvogel i Tyskland = björktrast.

SÅ ANVÄNDS SKOGSFÅGLAR

Skogsfågel används som annan fågel till mat. Vanligt förr,  numera sällsynt. Ibland på jägaren bord eller på finrestaurangen till exempel vaktel. Läs mer > Så tillagas skogsfågel.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-01