(vit fonio, wolof foño, svart fonio, iburua, Raishan )
Latin: Digitaria , Digitaria exilis, Digitaria iburua, Digitaria cruciata var. esculenta
fonio
fonio
fonio
Fonio
fonio
Digitaria är ett släkte med runt 200 arter inom gräsfamiljen, hemmahörande i tropiska och varmtempererade områden. Stråna, som ofta är rikt greniga, är låga till medelhöga och avslutas med en vippa eller ibland flocklikt ordnade ax ("fingergräs"). Till släktet förs två arter som ibland påträffas i Sverige, blodhirs och fingerhirs. Arten Digitaria decumbens, som i södra Afrika kallas pangolagräs, används i södra USA som gräsmattor. Flera arter är besvärliga ogräs, särskilt den östafrikanska Digitaria abyssinica. Källa NE. I västafrikanska odlas arten fonio som används på samma sätt som hirs. Se nedan. I Indien förekommer en variant kallat Raishan (Digitaria cruciata var. esculenta) som sparsamt odlas i Khasi Hills i nordöstra Indien, vars glutenlösa mjöl används till flatbröd och gröt.
Vit fonio (Digitaria exilis) är ett kultiverat digitariagräs och det mest odlade. Förekomst i Västafrika. Arten är extremt snabbväxande och når mognad på 6-8 veckor. Den kan sås två eller tre gånger per säsong. Fungerar i torka och på magra, sandiga jordar. Klarar även översvämningar. Kornen är extremt små (ett kilo innehåller två miljoner frön) och är svåra att tröska (få rena från agnarna). I Västafrika finns talessättet att en kvinnas uthållighet avgörs i hennes förmåga att skala fonio.
Svart fonio (Digitaria iburua) även kallat iburu växer och odlas i Nigeria, Niger, Togo, and Benin. Används på samma sätt som vit fonio.
Funiohistoria: Enligt Doganstammen i Mali skapades universum av den Högste skaparen Amma genom att spränga ett pokorn ("fröet till världen"). Po = fonio.
Nutida funioodling: Fonio odlas i Västafrika, där Guineas bergsområden svarar för över 2/3-delar av världsproduktionen. Fonio svar för 1/3-dels promille av världens spannmålsproduktion.
2010 | Milj ton | Andel | Ack. |
Guinea | 0,4 | 69% | |
Nigeria | 0,1 | 14% | |
Mali | 0,1 | 9% | |
Burkina Faso | 0,0 | 3% | |
Efenbenskusten | 0,0 | 3% | 99% |
Övriga | 0,0 | 1% | |
Totalt | 0,6 | 100% | |
Källa: FAOSTAT |
© Kunskapskokboken. Reviderat 2013-03