Om svindjur och tamsvin

(1. galt, orne, fargalt, galtgris, unggalt, 2. sugga, so, ungsugga, sinsugga, ungso, sogris, gylta, gyltämne, 3. griskulting, spädgris, digris, tillväxtgris, Pelle)

Latin: Suiformes, Suidae, Sus scrofa

swine, hog 1. boar 2. sow 3. piglet, suckling pig

cochon 1. verrat 2. truie 3. porcelet, cochon de lait

maiali 1. verro 2. scrofa 3. maialino, porcellino da latte

Schweine 1. Eber 2. Sau 3. Ferkel, Spanferkel

cerdos 1. verraco 2. cerda 3. cerdito, cochinillo

Svindjur (Suiformes) är en underordning tillhörande partåiga hovdjur och omfattar familjerna flodhästar, navelsvin och (äkta) svin (Suidae). Det är stora djur, med kraftiga kroppar och relativt korta ben. Hanar har oftast hörntänderna formade som betar, vilka är extremt stora hos vårtsvin, hjortsvin och flodhästar. Svinskötseln var under medeltiden omfattande, bl.a. tack vare riklig förekomst av ek- och bokollon. När skogarna avverkades på 1600- och 1700-talen minskade antalet. Den vanliga tidpunkten för grisslakt var "svinottan", dvs. mellan 2 och 5 på morgonen.

Vildsvin (Sus scrofa) är en art i familj (äkta) svin och ursprunget till våra vanliga tamsvin (grisar). De kan bli upp till 2 m långa och 1 m höga. Till skillnad från flertalet tamsvin har de kraftig, borstig päls. De är vanligen grå-svart–bruna. Honorna lever i mindre flockar kringvandrande i skogar, bökande i marken efter föda, hannarna lever ensamma. Förekommer i Europa, Asien och norra Afrika. Vildsvin utrotades i Sverige på 1600-talet, men har återinförts i södra Sverige, varifrån de spritt sig till Mellansverige.

Tamsvin (= gris, fr. cochon, även porcs vilket dock brukar avse fläskkött) är varianter av arten vildsvin. Begreppet gris används oftare om yngre djur och svin om äldre. Svin som tamboskap och slaktdjur förekommer i de flesta kulturer, dock ej i judisk och muslimsk, där grisen betraktas som oren. Tamgris härstammar från vildsvin. Från lokala och importerade raser utvecklades i Storbritannien späcksvin och baconsvin, bland annat Yorkshire, som har använts i hela Europa för korsning med inhemska svin. Som faderras i Sverige används hampshire eller duroc (läs mer > Om fläskkött, köttkvalité).

Galt, orne = hane.
Fargalt = avelsduglig
Galtgris = ungdjur upp till 1 år.
Unggalt = okastrerad hane ej ännu könsmogen.
Sugga, so = hona som grisat (fått barn) minst 2 gånger.
Ungsugga = sugga som grisat 1 gång.
Sinsugga = ger inte mjölk.
Ungso, sogris, gylta = ungdjur upp till 1 år. Har inte grisat.
Gyltämne = från 20 kg till 4 månaders ålder.
Griskulting = barn.
Spädgris, digris = 0-3 veckor gammal.
Tillväxtgris = smågrisar 10-25 kilo.
Pelle = kulting som blivit efter i växten.

Slaktsvin/-gris: Det kött som saluförs kommer från ej könsmogna handjur eller hondjur som inte har grisat (fött barn). Köttet är därför alltid mört. Uppfödningen tar 6-7 månader till vikt 120-125 kilo levande vikt. Slaktvikt 70-80 kilo (varvid inälvor, mag- och tarminnehåll, huvud, ben och klövar inte ingår).

Horace Engdahl: Jag skulle vilja påminna om vad som stod i en gammal skoluppsats: "Om svinet kunde säga: Jag är et svin, så vore det ej längre ett svin, utan en människa". En sant filosofisk mening.

© Kunskapskokboken. Reviderat 2018-08