(vitling)
Latin: Merlangius merlangus
whiting
merlan, merlu, varlet
merlano, molo, sasello atlantico
Weissling, Merlan
merlán, pescadrilla, liba
Vitling tillhör familj torskfiskar. Vitling har två ryggfenor (torsk, gråsej, kolja har tre), ingen eller kort skäggtöm och en mörk fläck ovanför bröstfenan, liksom kolja. Färgen varierar, men den är mörk på ryggen, sidorna silverfärgade med brunaktig sidolinje och buken är vit. Vitling kan bli 7 dm lång och väga upp till 3 kg, men blir vanligtvis 3-4 dm och väger ca 2 kg.
Förekomst: Den lever på 30-100 meters djup. Förekommer utefter Europas västkust ner till Nordafrika och in i västra Medelhavet, samt i Svarta Havet. Den är allmän längs svenska västkusten.
Andra förekommande namn: Basse (småvuxen), hemmavitling, huitling, långedrags-vitling, småvitling, veding, vetling, viting, widding, willing.
Fiske: Vitling är kommersiellt viktig och används som matfisk. Minimilängd skall vara 23 centimeter.
SÅ ANVÄNDS VITLING
Vitling har vitt, men löst kött. Bäst färsk, men säljs även sol- och salttorkad, rökt och djupfryst. Enkel att tillreda.