Tillsatta konsistensgivare

Konsistensgivare används såväl i hemmet som inom livsmedelsindustrin. De vi vanligen känner till är t.ex. potatismjöl, majsstärkelse och gelatin.

Inom industrin vill man producera livsmedel som har enhetligt utseende och konsistens. Ett livsmedel som t.ex. majonnäs "skär sig" lätt om inte något emulgeringsmedel tillsätts.

Emulgeringsmedel är s.k. ytaktiva substanser, d v s de har förmåga att minska ytspänningen mellan två icke blandbara ämnen, vilket gör blandningen stabil.

Stabiliseringsmedel används för att göra en vara homogen, t.ex. för att inte jordgubbarna ska flyta upp till ytan i jordgubbssylten.

Förtjockningsmedel används för att göra alltför tunnflytande produkter, t ex ketchup, mera trögflytande. Hit räknas även s.k. geleringsmedel som ger liknande effekt som t.ex. gelatin.

Många konsistensgivare utvinns naturligt t.ex. potatismjöl och betraktas som råvara och inte som tillsats. Har varan däremot genomgått en kemisk process blir den "modifierad" och betraktas som livsmedelstillsats. Stärkelse är ett exempel på vara som modifieras.

Tillsatser måste anges på förpackningen med E-nummer eller namn, samt om varan innehåller gluten. År 2008 fanns det 88 st av EU godkända konsitensgivare.

Länk till enskilda färgtillsatser redovisas i högerkolumen. Tillsatser markerade med * har speciellt ifrågasatts eller är förbjuden i något annat land.

Följande tillsatser är också konsistensgivande:
E322 Lecitin > Se antioxidationsmedel
E339 Natriumfosfater > Se antioxidanter
E420 Sorbitol, -sirap > Se Tillsatta sötningsmedel
E421 Mannitol > Se Tillsatta sötningsmedel
E509 Kalciumklorid > Se Surhetsregulatorer
E953 Isomalt > Se Tillsatta sötningsmedel
E965 Manitol, -sirap > Se Tillsatta sötningsmedel
E968 Erytriol > Se Tillsatta sötningsmedel

För att hitta en specifik tillsats kan du också använda sökfunktionen uppe till vänster på denna sida och söka på namn eller E-nummer.