Om torkad frukt

(torkad frukt)

All slags frukt kan torkas - aprikoser, persikor, äpple, päron, banan, mango, papaya, vinbär med flera. Traditionellt ett sätt att konservera, spara frukten för framtida behov. När frukten torkas koncentreras smakerna, sötman ökar. Ju torrare desto hårdare och hållbarare. Bakterier behöver fukt för att utvecklas. Samtidigt vill man inte att frukten skall bli alltför hård, svår att äta. Till exempel torkas aprikoser i solen ett par veckor tills vattenhalten är 15-20%. Då är de sega och ätbara (bild ovan). Läs mer, se respektive frukt.

Klassiska torkade frukter:

• Russin, korinter och katrinplommon har sedan urminnes tid torkats och är mer kända som sådan är som färsk (läs mer, se högerkolumnen). 
• Aprikoser och fikon är frukt som bara är goda när de är fullmogna under en kort tid. De eftermognar inte efter skörd och som färsk är de transportkänsliga. Därför torkas merparten av skörden och färsk förekommer därför sällsynt i butik. En annan frukt som bara förekommer torkad i butik är gojibär. Läs mer, se respektive.
• Apelsin (pomerans), citron och andra citrusfrukter brukar sockertorkas, kokas i sockerlag i många timmar på svag värme. Läs mer > Suckat.

SÅ ANVÄNDS TORKAD FRUKT

Torkad frukt används som smaksättare i sallader, bakverk och liknande, eller som snacks.

Kunskapskokboken. Reviderat 2022-08