Serveringsfat, serveringsskålar

(1. uppläggningsfat 2. serveringsskål 3. karott 4. såssnipa)

Serveringsfat i äldre tid var helt enkelt den bunke i viken soppa, gröt och välling serverades och ur vilken alla åt gemensamt. Från medeltiden fram till 1800-talet serverade man vid hov och högre stånd "à la francaise". Rätterna lades då upp på fat som placerades ut på bordet enligt speciellt mönster och som sedan åts i viss ordning. Maten åts mestadels kall. Under senare delen av 1800-talet övergick man till "à la russe" (även kallat à l´anglaise) enligt förebild från Rysslands sändebud i Paris, furst Kurakin. Rätterna serverades en efter en från köket av personal som lät gästerna ta för sig från serveringsfaten. Sentida serveringsformer är självbetjäningen eller buffé (table d´hote) och uppläggning direkt på tallrik (à l´assiette).

Serveringsfat är oftast av porslin eller metall, i finare sammanhang av silver. Tallrikar är också en form av serveringsfat, liksom te- och kaffeserviser (se respektive). Det finns också ugnsfast porslin som tål hög värme och som kan ställas direkt på bordet som serveringsfat (läs mer > Ugnsfast porslin). "Fat" förekommer även i bemärkelsen tunna (läs mer > fat).
Serveringsskål kan vara av glas eller porslin, avsedda för servering av sallad eller något annat skrymmande.
Karott är en serveringsskål för uppläggning av mat ofta med lock. Namnet kommer från franskans carotte (=morot) och från början avsedd för att tillaga morötter och andra rotfrukter (läs mer > Karotter). Jämför > Soppterrin (bild nederst).
Såssnipa (fr. sauciere) är en hällvänlig kanna lämplig för såser, tillverkad i porslin, silver eller rostfritt stål. Ibland försedd mini soppslev.