Scharlakansvaxskivling

(scharlakansröd vaxskivling)

Latin: Hygrocybe punicea

Ätbarhet: God/mkt god matsvamp.

Hatt & fot: Lysande blodröd till brunröd, men "urblekta" och gula nyanser förekommer. Klotformad som ung, välvd med trubbig puckel hos äldre. Ibland strimmig. 10-15 cm bred. Klibbig vid väta. Karaktäristisk fibrig fot, med mattare färg och vitaktig fotbas. 5-10 cm hög 1-2 cm tjock.

Undersida: Likartad färg som hatt, ibland gulaktig. Glesa skivor med vidväxta fästen.

Svampkött: Fast. Vitt något gulaktigt. Mild smak och lukt.

Utbredning: Vanlig i södra och mellersta Sverige. Sällsynt förekommande i sydöstra Norrland. Säsong sept-okt med topp i september.

Växtsätt: I lövskog och på gräs.

Förväxlingsrisk: Blodvaxing/blodvaxskivling (oätlig) som är mindre och spensligare och med vitaktig fotbas, toppvaxing/toppvaxskivling (svagt giftig) med toppig hatt och svartnande med åldern.

Övrigt: Passar bäst som blandsvamp och ger skär ton åt anrättningen.