(choklad, chokladknappar, chokladpellets, couvertyrchoklad = choklad med extra hög andel kakaosmör, ischoklad, fenyletykamin, Chokladblomning, fettblomning, sockerblomning)
chocolate, couverture = chocolate with an extra high proportion of cocoa butter
chocolat, couverture = chocolat avec une très forte proportion de beurre de cacao
cioccolato, couverture = cioccolato con un´altissima percentuale di burro di cacao
Schokolade, Kuvertüre = Schokolade mit einem besonders hohen Anteil an Kakaobutter
chocolate, couverture = chocolate con una proporción extra alta de manteca de cacao
Choklad framställs av kakao (kakaomassa/kakaonibs, kakaosmör), socker och smakämnen. Ibland ingår bindemedel i form av sojalecitin (läs mer > Så tillverkas choklad). Det finns ingen officiell definition av begreppet choklad. Sägs bara "choklad" avses som regel mörk choklad. Kakaopulver är finmald siktad kakaomassa med sänkt fetthalt (läs mer > Kakaopulver). Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.
Konfektyr är en samlande term för alla typer av sötsaker och godis, exklusive ren choklad (läs mer > Konfektyr). Det finns sockerkonfektyrer utan choklad (läs mer > Om sockerkonfektyr) och chokladkonfektyrer som är sockerkonfektyr överdragen med choklad (läs mer > Chokladkonfektyr). Med "konfekt" brukar man avse finare konfektyr, vanligen av choklad med olika slags fyllning (läs mer > Om chokladpraliner).
Förvaring/hållbarhet: Choklad är känslig för fukt, värme och kyla. Förvaras bäst torrt i temperatur 15-17°C inslagen i aluminiumfolie. Utsätt inte choklad för solljus och starka lukter. Kylskåp kan försämra smaken vid långvarig förvaring (ischoklad förvaras i kyl för att inte smälta). Rätt förvarad har mörk choklad en hållbarhet upp till ett år, mjölkchoklad i cirka ett halvår. "Chokladblommning" är av två slag, socker- och fettblomming. Symptomen är ofarliga, men arom och smak försämras och den angripna ytan får grynig konsistens.
Hälsa: Choklad är mycket socker- och kaloririkt och kan medverka till övervikt vid hög konsumtion. Enstaka personer kan få huvudvärk av choklad och hyperaktiva barn bör undvika att äta choklad. Säjs det, dock tveksamt om det har betydelse, tvivelaktiga orsak-verkan-studier. Kakaobönan innehåller också oxalsyra varför personer med anlag för njursten bör undvika att äta större mängder choklad. Enligt vissa sägs choklad vara bra för hjärtat. Detta skulle i så fall bero på att det i choklad finns antioxidanta flavinoider som försvarar kroppen mot fria radikaler. Den mängd vi får i oss via choklad är dock försvinnande liten. Det är en myt att choklad fungerar som en drog med abstinesbesvär. Fenyletykamin som finns i kakao är upphov till missuppfattningen. Ämnet har vissa likheter med amfetamin och kroppens egna lyckohormon endorfin, men har ändå ingen eller obetydlig drogeffekt. Mängden som tillförs kroppen via choklad är för övrigt försvinnande liten och kan inte ge beroendeverkan. Det finns också andra koffeinliknande ämnen, men inte heller dessa kan leda till beroende liknande kaffe. Den beroendeeffekt som vissa kan uppleva är snarare likartad "sötsuget" och helt enkelt en effekt av den smakupplevelse som choklad ger.
Chokladkonsumtion: I Schweiz äter man cirka 10 kilo choklad per person och år, vilket är mest i hela världen. Nästan lika mycket äter man i Storbritannien, Tyskland och Belgien. Sverige placerar sig på en 10:e plats efter våra nordiska grannar, med drygt 6 kg per år.
SÅ ANVÄNDS CHOKLAD
Choklad har många användningsområden. Äts som snacks, används till fyllning av tårtor och bakverk, som chokladglasyr och garnering, till smaksättning av desserter, glass och efterrättssås.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2021-05