Nejonögon }

(nejonöga, nejonögon, flodnejonöga, bäcknejonöga, havsnejonöga)

Latin: Petromyzontidae, Lampetra fluviatilis, Lampetra planeri, Petromyzon marinus

Nejonögon (Petromyzontidae) är en familj fiskar med 6 släkten och 41 arter, varav 30-talet i sötvatten. De har ålliknande kroppsform. Förekommer på alla kontinenter utom Afrika. I Sverige 3 arter, bäck-, flod- och havsnejonöga. I Sverige förekommer fiske i älvarna norrut från Dalälven, men det har minskat bl.a. pga dammbyggen. Fisken anses som en delikatess och är lokalt av ekonomisk betydelse.

• Flodnejonöga (Lampetra fluviatilis) är en ålliknade fisk med brungrön rygg, bronsglänsande sidor och ljusnande undersida. Den kan bli halvmetern lång, men vanligtvis inte över 2 dm. Den förekommer i Europas kustnära havsområden eller i större sjöar, samt under lektider (parning) i floder och åar. Kallas som larv för linål. Flodnejonöga har ett parasitiskt levnadssätt. Den suger sig fast på en annan fisk och äter av den genom att gnaga med sin rasptunga.
  
• Bäck- och havsnejonöga (Lampetra planeri, Petromyzon marinus) är likartade flodnejonöga.

SÅ ANVÄNDS NEJONÖGA

Fisken kokas, steks eller bräseras.

Klassiska rätter med nejonöga:

• Lamprey à la bordelaise är en specialitet i Bordeaux (läs mer > À la bordelaise). Fisken fångas i Girondes och Dordodgnes flodmynningar från december till maj. Var förr finmat för välbesuttna. Traditionellt flås fisken levande hängande i huvudet. Svansen skärs av och blodet fångas upp. Fisken skärs i bitar och grytkokas  i rött vin med lök, rökt skinka och bladkryddor. Såsen smaksätts med blodet.