(vaktlar 1. vaktel 2. regnvaktel 3. harlekinvaktel 4. japansks vaktel 5. stäppvaktel, vaktelslaget, tofsvaktlar)
Latin: Coturnix 1. C. coturnix 2. C. coromandelica 3. C. delegorguei 4. C. japonica 5. C. pectoralis
old world quails 1. common quail 2. rain qual 3. harlequin qual 4. Japanese quail 5. stubble quail, grey quail
cailles 1. caille blés 2. caille nattée 3. caille arlequin 4. caille Japon 5. caille chaumes
quaglia 1. quaglia comune 2. quaglia piogge 3. quaglia arlecchino 4. quaglia giapponese 5. quaglia maggiore
Erdwachteln 1. Wachtel 2. Regenwachtel 3. Harlekinwachtel 4. Japanwachtel 5. Schwarzbrustwachtel
codorniz 1. codorniz común 2. c. coromandélica 3. c. arlequín 4. c. japonesa 5 c. pectoral
Vaktlar (Coturnix) är biologiskt ett släkte inom fasanfåglar med fem nu levande arter med ett flertal underarter. Alla tämligen lika varandra, även tupp och höna. På jägarspråk kallat "fälthöns" (läs mer > Om skogsfågel). Till skillnad från andra hönsfåglar är vaktlar snabba flygare, som inte övernattar i träd och flyttar till varmare platser vintertid. Inte alla, men de flesta. De är små brunspräckliga fåglar 1,5-2 decimeter långa som lever i vegetation och gräsmarker längs floder och spannmålsfält.
Förekomst:
Tofsvaktlar
(Odontophoridae) är en familj fåglar som till övervägande del förekommer i Amerika, De är inte närbesläktade med Vaktlar (Coturnix). Namnet för att dess likartade utseende.
VAKTEL
Arten vaktel kallas också europeisk vaktel. Den lever på åkrar och fält i hela Europa och västra Asien fram till Bajkalsjön i södra Sibirien, dock sällsynt norrut. Häckar i Sverige främst på slättbygder i södra och mellersta Sverige, på Öland och Gotland, men också lokalt längs Norrlandskusten. Den är en 17 centimeter lång flyttfågel som övervintrar i Afrika och Indien. Som stannfågel förekommer underarter i i Nord- och Sydafrika, på Kanarieöarna, Madeira och Kap Verde. Arten är känd för hanens spelläte ("vaktelslaget", lyssna på fågellätet via länk nedan), vilket tagit plats i musikhistorien genom att Beethoven imiterar ljudet i sin Pastoralsymfoni.
Näring: Fetthalt cirka 12% varav mättat 3%. Det mesta sitter i skinnet. Utan skinn 4-5%. Om man inte avser att äta skinnet väljer man vid receptinläggning vara "utan skinn" för att få rätt näringsberäkning. Behåll dock i allmänhet skinnet på under tillagningen.
Jakt och uppfödning: Vaktlar är eftertraktat jaktbyte, särskilt i Storbritannien.. Industriell uppfödning av vaktel sker liknande höns för produktion av kött och ägg (läs mer > Vaktelägg), till exempel i Storbritannien och särskilt i Japan. Uppfödning i mindre skala förekommer i Skåne. Se film via länk nedan.
Miljö: Det moderna intensiva och mekaniserade jordbruket försvårar häckningen och utgör ett hot. Ett annat hot är den fångst under flyttningstiden som förr var vanlig i Medelhavsländerna.
VIKT OCH PORTIONSVIKT
Vilda vaktlar väger hel 70-140 gram. Tuppen väger lite mindre än hönan. Uppfödda 200-300 gram. Cirka hälften är ätbart. Väg gärna inhandlad fågel för att anpassa portionsvkten. Ätbar vikt = 1/3-del av hel ourtagen rå fågel och cirka 50% om den är urtagen och flådd.
Kunskapskokboken 2022
Portionsvikt: En fågel per portion fungerar som förrätt, lätt måltid eller som huvudrätt på en finare middag med för- och efterrätt. Räkna med två hela vaktlar per portion för ensam måltid, vilket ger cirka 160 gram tillagad vikt. Ett lyxigt alternativ är att fylla fågeln med färs som ger fylligare fågel (se nedan).
SÅ ANVÄNDS OCH TILLAGAS VAKTEL
Nyskjuten eller slaktad vaktel skall skyddas för kyla under 10°C det första dygnet och sedan hängas i svalt utrymme några dagar upp till ett par veckor för att bli mör (läs mer Så möras vildfågel). Hel fågel brukar tillagas i gryta (bräseras) eller i ugn (läs mer > Så tillagas skogsfågel). Köttet kan med fördel späckas, kläs in med späckskivor (läs mer > Späck). Se filmer via länk nedan. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.
Franska vaktelrätter:
© Kunskapskokboken. Reviderat 2022-01