(havreknäckebröd, frukostknäcke, speltknäcke, dinkelknäcke)
wheat crispbread
pain croustillant de blé
biscottate di frumento
Weizen-Knäckebrot
pan crujiente de trigo
Veteknäcke är ett ljusgult knäckebröd bakat av vetemjöl och/eller grahamsmjöl. Ingår rågmjöl brukar brödet benämnas rågknäcke, även när andelen vetemjöl är större än rågmjöl i brödet. När vanligt siktat vetemjöl används benämns brödet fint eller sprött och när grahamsmjöl (fullkornsvetemjöl , grovt vetemjöl) ingår kallas det grovt. Lätt sötat och garnerat med sesam- eller vallmofrön (bild överst till höger), kallas ibland "frukostbröd" (hårt frukostbröd). Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.
Speltknäcke (dinkelknäcke) är en variant av veteknäcke. Spelt/dinkel är en klassiskt vetemjöl som anses inom hälsokostbranschen som extra nyttigt. Läs mer > Dinkelvetemjöl.
Butiksveteknäcke: Veteknäcke förekommer i handeln, men inte lika rikligt som rågknäcke. Huvudsakligen som rektangulära eller runda portionsbröd. Brödet är sprödare än vanligt rågknäcke och bryts lättare sönder. Förekommer också som spröda finknäcken (läs mer > Fint knäckebröd).
Näring, hälsa: Veteknäcke är som annat knäckebröd mycket näringsrikt. Till skillnad från rågknäckebröd innehåller brödet mindre mängd fibrer och högre andel fett när matolja och fröer ingår (t.ex. 36% i recept > Veteknäcke på surdeg med fröer och örter). Alltså inte lika nyttigt som rågknäcke.
Näring veteknäcke | Kcal/100g | Protein | Fett | Kolhydrat | Fibrer | Salt | Vatten |
Variation | 390-410 | 10-12% | 7-10% | 65-69% | 5-6% | 0-1% | 5-7% |
Normtal veteknäcke | 400 | 11% | 8% | 67% | 6% | 1% | 6% |
Normtal rågknäcke | 350 | 10% | 3% | 60% | 20% | 1% | 4% |
Källa: Kunskapskokboken 2019
Ingredienser: Veteknäcke består av vetemjöl, rapsolja, vallmofrö, jäst, socker, salt. Andra smaksättare kan förekomma som till exempel kanel.
Baka: Veteknäcke bakas som annat hårt bröd. Läs mer > Så bakas hårt bröd.
SÅ ANVÄNDS VETEKNÄCKE
Vetebröd används som smörgåsbröd och anses särskilt lämpligt som frukostbröd.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2019-10