(ripor, snöripa 1, dalripa 2. fjällripa 3. vitstjärtad ripa)
Latin: Lagopus 1. Lagopus lagopus 2. Lagopus muta 3. Lagopus leucura
ptarmigans, snow quail 1. willow ptarmigan 2. rock ptarmigan 3. white-tailed ptarmigan
lagopèdes, perdix neiges 1. lagopède saules, perdrix blanche 2. lagopède alpin 3. lagopède à queue blanche
pernici, pernice neve 1. pernice bianca nordica 2. pernice bianca 3. pernice codabianca
Schneehühner 1. Moorschneehuhn 2. Alpenschneehuhn 3. Weißschwanz-Schneehuhn
lagópodos, perdiz nival 1. lagópodo común 2. lagópodo alpino 3. lagópodo coliblanco
Ripor (Lagopus) är biologiskt ett släkte i familj fasanfåglar, med tre arter på norra halvklotet - dalripa, fjällripa och vitstjärtad ripa. Varje art delas in i underarter vilka är snarlika varandra. Kallas på jägarspråk för skogshöns (läs mer > Om skogsfågel). Ripor är 3–4 dm långa med rödbrun- eller gråbrunspräcklig fjäderdräkt. Tuppen har röd kam på hjässan. Alla ripor utom underarten moripa (Storbritanien och Irland) får vintertid vit skyddsdräkt. Vitsjärtad ripa har vit stjärt året om. Fötterna är fjäderklädda som skyddar mot kyla. Ripor lever på öppen mark i lågalpina fjällskogar, på tundra och hedar. De är stannfåglar, som dock brukar förflytta sig kort sträcka under vintern till lite mindre kalla platser. Underarten captus på Grönland flyttar vintertid till platser som Island.
Förekomst:
Jakt: Begränsat jakt i Sverige augusti-mars, varierande beroende på område. Förr var ripjakt viktigt vintertid i de nordliga landskapen för överlevnad och man såg med oblida ögon på jaktsällskap som kom söderifrån.
VIKT OCH PORTIONSVIKT
En ripa väger hel 400-700 gram. Tuppen väger mer än hönan. Cirka hälften är ätbart.