(beckasiner 1. enkelbeckasin 2. dubbelbeckasin 3. dvärgbeckasin, horsgök)
Latin: Gallinaginae, Gallinago 1. Gallinago gallinago 2. Gallinago media 3. Lymnocryptes minimus
snipes 1. common snipe 2. great snipe 3. jack snipe
bécassines 1. bécassine marais 2. bécassine double 3. bécassine sourde
beccaccinos 1. Gallinago gallinago 2. Gallinago media 3. Lymnocryptes minimus
Beckasinen, Sumpfschnepfen 1. Beckasine 2. Doppelschnepfe 3. Zwergschnepfe
becasinas 1. agachadiza común 2. agachadiza real 3. agachadiza chica
Beckasiner (Gallinaginae) är biologiskt en underfamilj inom familj snäppor (läs mer > Matfåglar biologi), som omfattar 23 arter i fyra släkten. På jägarspråk kallat "skogsfågel" (läs mer > Om skogsfågel). I Sverige häckar (lever) två från släkte Gallinago (enkel- och dubbelbeckasin) och en från släkte Lymnocryptes (dvärgbeckasin). Beckasiner är små brun-svarta fåglar alla med lång näbb. Förväxlas ofta med morkullor som är snarlika fast större. De lever i sumpartade våtmarker.
Av de tre beckasinerna är det främst dubbelbeckasin som är stor nog att hamna på matbordet.
Kunskapskokboken 2022
Portionsvikt: En beckasin ger cirka 60 gram tillagat kött, lagom till en fin förrätt. Som huvudrätt behövs 2 fåglar.
SÅ ANVÄNDS BECKASIN
Nyskjuten eller slaktad viltfågel skall skyddas för kyla under 10°C det första dygnet och sedan hängas i svalt utrymme några dagar upp till ett par veckor för att bli mört (läs mer Så möras vildfågel). Hel fågeln eller filéer brukar tillagas i gryta (bräseras) eller i ugn (läs mer > Så tillagas skogsfågel). Köttet kan med fördel späckas, kläs in med späckskivor (läs mer > Späck). Se filmer via länk nedan. Se recept, klicka på "recept" till höger om bilden ovan.
© Kunskapskokboken. Reviderat 2020-02