Fotograf/bild: EU Fishing Year Book. Film: chuckaline, sprattus sprattus
Skarpsillar
(skarpsillar 1. europeisk skarpsill, vassbuk, brissling 2. nyazeländsk skarpsill 2. nyazelänsk blåryggad skarpsill 4. australisk skarpsill 5. falklandsskarpsill)
Skriv ut vara
Latin: Sprattus 1. Sprattus sprattus 2. Sprattus muelleri 3. Sprattus antipodum 4. Sprattus novaehollandiae 5. Sprattus fuegensis
sprats 1. European sprat, brisling, bristling, whitebait 2. New Zealand sprat 3. New Zealand blueback sprat 4. Australian sprat 5. Fueguian sprat, Falkland sprat
sprats 1. sprat, harenguet, menuise 2-3. Sprat Nouvelle-Zélande 4. Sprat Australie 5. Sprat Malouines
sprattus 1. spratto, papalina, palaziola 2-3. Spratto Nuova Zelanda 4. Spratto australiano 5. Spratto Falkland
Spotten 1. Europäische Spotte, Brisling 2-3. Neuseeländische Sprotte 4. Australische Sprotte 5. Falklandsprotte
sprattus 1. espadin 2-3. Espadín Nueva Zelanda 4. Espadín australiano 5. Espadín Malvinas
Skarpsillar är biologiskt ett släkte inom familj Sillfiskar tillhörande ordning Sillartade fiskar (läs mer > Sillartade fiskar). De är havslevande stimfiskar som blir 10-20 centimeter långa. Släktet omfattar 5 varandra snarlika arter varav den betydelsefulla Europeiska varianten lever i Atlanten, Östersjön, Medelhavet och Svarta Havet. De övriga fyra som har ringa ekonomisk betydelse förekommer på södra halvklotet. Se film, klicka på "chuckaline" under bilden ovan.
- Europeisk skarpsill (Sprattus sprattus) liknar vanlig sill men är mindre. Läs mer nedan.
- New Zealand sprat (Sprattus muelleri) lever runt Nya Zeelands kuster på 0-110 meters djup. Längd vanligen 10 centimeter (max 13 cm). Arten anses inte vara hotad.(least concern). Se bild och fiskkarta via länk nedan.
- New Zealand blueback sprat (Sprattus antipodum) lever också runt Nya Zeelands kuster. Längd vanligen 9 centimeter (max 12 cm). Arten anses inte vara hotad.(least concern). Se bild och fiskkarta via länk nedan.
- Australian sprat (Sprattus novaehollandiae) lever utmed Australiens södra kust (New South Wales) inklusive Tasmanien på 0-50 meters djup. Längd upp till 14 centimeter. Arten anses inte vara hotad.(least concern). Se bild och fiskkarta via länk nedan.
- Fueguian sprat, Falkland sprat (Sprattus fuegensis) förekommer runt Falklandsöarna, Burdwood Bank och utmed Argentinas kust. Vanlig längd 15 centimeter (max 18 cm). Arten anses inte vara hotad.(least concern). Se bild och fiskkarta via länk nedan.
EUROPEISK SKARPSILL
Skarpsill liknar vanlig sill men är mindre. Det är en liten smal och silverglänsande fisk med skarpa vassa bukfjäll, därav namnen skarpsill och vassbuk. Skarpsill blir vanligen 8-12 centimeter lång (max 16 cm). Den lever i stora stim intill kuster, i skärgårdar och flodmynningar. Simmar vanligen i de övre vattenlagren, men kan även förekomma ner på 150 meters djup. Den är i jämförelse med sillen tämligen stationär. Arten delas in i tre underarter, S. s. sprattus som finns i Atlanten, S.s. balticus som lever i Östersjön och S.s. phalericus som är hemmahörande i Medelhavet, och Svarta Havet.
Förekomst: Europeisk skarpsill förekommer främst utmed Norges kuster upp till Lofoten, i Nordsjön, runt Irland och Storbritannien och därifrån söderut utmed Portugals kust. Därutöver i mindre omfattning i Östersjön, Medelhavet och Svarta Havet. Se fiskkarta via länk nedan.
- Köttkvalité: Medelfast till lätt löst kött.
- Fetthalt: Skarpsill är fet fisk, fetthalt 9-11%.
- Smak: Mild smak som sill. Inlagd är salt och smakrik.
- Alternativ vara: Andra sillfiskar.
- Försäljning: Säljs sällan färsk. Förekommer som beredd vara, rökt, saltad, konserverad som "sardin" (läs mer > Sardiner), eller fermenterad (jäst) och brukar då benämnas brissling, brisling eller bristling.
- Förvaring: Kallt i kylskåp. Urtagen, rensad fisk hållbar upp till en vecka.
Miljö: Europeisk skarpsill fiskas intensivt. Arten anses inte hotad (least koncern), men bestånden varierar kraftigt beroende på område. I Östersjön anses statusen som tämligen god. WWF rekommendation: Ur resurssynpunkt är det bättre att fisken äts av människor i stället för att användas som djurfoder.
SÅ ANVÄNDS SKARPSILL
Skarpsillar används mest till fiskmjöl/fiskfoder (läs mer > Fiskmjöl).. Den kan tillagas på samma sätt som sill, stekt, rökt eller inlagd/fermenterad. I Sverige kallas inlagd, fermenterad skarpsill felaktigt för "ansjovis" som är en annan art, vilket historiskt beror på avsaknad på sådan fisk i svenska vatten (läs mer > Ansjovisar).
© Kunskapskokboken. Reviderat 2023-09
